Idag har jag varit skapligt smärtfri och kunnat vila :-) jippi!
Klarar fortfarande inte att prata eller röra mig då det värker i lungorna och jag blir otroligt anfådd, syresättningen är kass och blir kanske värre när jag är still så mycket så jag har försökt att gå upp lite och sen att jag rör på mig även när jag sitter el ligger för idag har fötterna varit lilaaktiga och blodådrorna på händerna som brukar synasjättebra är nästan borta. Hade jag orkat så skulle jag nog kanske ha behövt varit ner och kollat så det inte är nån ny inflammation el infektion men det finns liksom inga krafter kvar, jag vet att det blir så jobbigt efteråt och just nu vill jag bara njuta av att inte behöva ha så ont.

Tyvärr är det svårt att vara helt tyst i det här huset ;-) dessutom kom David och Isabell hem i går kväll och jag äkskar att kunna sitta och prata med dom!

Jag ska ta ett kokhett bubbelbad nu tänkte jag så kroppen kommer igång lite, när jag legat så länge så gör ju varenda muskel ont i hela kroppen då jag knappat använder dom. Det borde sätta fart på cirkulationen också.
Fast jag vet att det blir sämre ett tag efteråt så kanske det hjälper i det långa loppet!? För varmt gör det tyngre att andas samtidigt som pulsen går upp och jag blir helt slut efteråt men samtidigt kanske kroppen kommer igång bättre! Jag vet inte, jag måste testa allt för det kan inte bli så mycket sämre just nu.
Bara att jag kan vara hemma är underbart men samtidigt finns tanken där varje kväll när jag lägger mig; vaknar jag i morgon!?
Att inte få tillräckligt med syre skapar ångest, paniken jag fick förut är bättre då jag tycker att jag har mer koll nu.
Det beror också förstås hur, blir det värre så
styr jag nog inte över det.

Lite förbaskad är jag på läkarna, jag tycker dom sköter det här enormt dåligt. Man kan inte skriva ut en massa mediciner utan att följa upp! Den ena skulle ringt i onsdags för att höra hur det gick och efter att jag dubblade. Inte ett ljud har jag hört och jag tycker dom har ett visst ansvar när dom säger åt mig vad jag ska proppa i mig för mediciner! Lätt att skriva ut!
Min förra läkare la in mig på lungkliniken när jag bytte medicin förut för att kunna ha koll på mig och så att hpn visste att det blevrätt mängd osv. Henne saknar jag enormt!

Men jag är glad och jag är tacksam att jag slipper ha så ont iallafall!
Så jag borde inte klaga :-)
Dessutom har jag märkt att vissa biverkningar jag hade på förra medicinen är på väg bort, det är också underbart!

Kram