Alla inlägg under maj 2013

Av Catarina - 31 maj 2013 09:48

Johannes kom hem sent i går kväll och då trodde jag att det var bra när han blev hemskickad. Tyvärr berättade han att han nekat till flera undersökningar och dom ville ha kvar han där för observation men han ville hem.
Synd att dom inte får tvinga nån!
Han har klarat sig bra trots smällen, hjälmen var bara skrot och högra halvan av ansiktet är jättesvullet men ings frakturer varken i ansiktet el axeln utan bara skrubbsår.
Jag är lite orolig för huvudet så jag får ha lite koll på honom.
Nu tycker jag att det räcker här för några år, det har varit lite för mycket och vi verkar aldrig komma upp gör den här backen.

Jag kunde knappt sova i natt, dels så hade jag sån smärta i lungorna men var också hemskt tungandad, flera gånger i natt fick jag gå ut på verandan för att kunna andas bättre och just nu önskar jag att jag hade haft syrgas hemma för det här är så jobbigt och när det blir extra tungt blir man också rädd och spänner sig och det blir ännu värre. Känslan av att inte kunna få tillräckligt med luft är fruktansvärd.

Jag önskar er alla en underbar helg! Kram

ANNONS
Av Catarina - 30 maj 2013 21:38

Clara hade sommarfest på dagis i kväll och dom dansade och mimade, helt underbara var dom och så modiga! Tårarna var inte långt borta, jag var en väldigt stolt mamma.
Det var svårt för mig att vara där, det var i gympahallen och det var fullsatt så det fanns ingen luft.
Det var jättejobbigt att andas och när jag är där får jag reda på att Johannes hade kraschat med crossen när han var och hoppade med den och det blev inte bättre när jag blev stressad.
Jag fick reda på att han var på väg till akuten i mora när jag satt där inne och trodde att hjärtat skulle stanna. Jag var tvungen att gå ut och ringa och höra hur det var med honom och så jag kunde andas bättre.
Han hade ont i axeln och så hade han skrapat ansiktet och var svullen.
Som tur var hade hans kompis mamma hjälpt honom att tvätta av honom och såg till att han åkte till akuten. Tack!
Jag är rädd att han ska bryta ryggen igen och att det inte går lika bra nästa gång. Den här gången verkar han ha haft tur men vet ingenting än utan väntar på att han ska ringa när han blivit undersökt.
Skitunge!


Dessutom krånglar det i morgon så Clara kommer nog inte iväg på dagis och jag vet inte hur jag ska klara att ha henne hemma när jag har så ont och inte blir det mycket sömn i natt. Typiskt!


Ta hand om varandra! Kram

ANNONS
Av Catarina - 29 maj 2013 22:54

Idag var vi och träffade Claras fröken som hon ska ha till hösten i f-klassen. Clara var så sur och grinig och vägrade prata så det var jag och Anders som fick berätta lite om henne så fick hon vara ifred.
Det kommer nog att bli jättebra :-)

När vi kom hem så hjälptes vi alla åt att plantera våra nya krusbärsbuskar, Gabriel valde plats och det blev jättebra. Nu får vi hoppas på många bär så barnen kan gå och plocka och äta i sommar.

Clara önskade amerikanska pannkakor med lönnsirap till middag och det blev jättegott, hon åt faktiskt bra vilket inte har hänt på flera dagar.

I morgon ska jag försöka sortera loppis kläderna och grejerna och ställa undan det i förådet. Möblerna måste bäras upp på vinden igen eller om jag ska sätta ut annons kanske!?
Jag mår bättre och börjar komma tillbaka igen och hoppas att jag kan få må bra ett tag nu om jag håller mig lite i skinnet ;-)

Ta hand om varandra! Kram

Av Catarina - 29 maj 2013 00:56

Jag har varit ganska dålig några dagar så jag har inte kunnat göra någonting. Vi hade loppisen här i lördags och det var jättekul men stressigt då jag gärna vill ha allting perfekt så lördag kväll började smärtorna från helvetet och hela kroppen var stel, varenda muskel gjorde ont och på natten kom migränen. Så när jag blev väckt på söndag morgon för att bli uppvaktad på mors dag hade min man en bricka med sig med the, ett glas vatten och min medicin ;-)
Clara hade gjort ett sånt underbart kort till mig och Gabriel hade köpt en orkide <3 Jag blev så glad.
Stora killarna messade grattis <3

Hela söndagen låg jag och kunde inte ens gå upp från soffan, det gjorde så fruktansvärt ont att jag trodde jag skulle dö, jag ville nog dö just då för att slippa ha ont och kunna andas.
Barnen åkte till kompisar så dom slapp vara hemma och se mig iaf, på kvällen var Ganriel så sur och grinig så jag frågade vad det var och då sa han att han hatade när jag var dålig :-( lillgubben min; jag med!
Måndag var lite bättre men jag kunde fortfarande inte göra något så först idag har jag kunnat vara uppe lite och kunnat äta. Alla saker från loppisen står fortfarande kvar i hallen och väntar på att jag ska sortera och ställa undan allt. Det är stressigt men jag orkar inte ta tag i det än.

Var på KBT möte på förmiddagen och fick ny tankeställare, hur mina tankar ställer till saker för mig och hur jag kan lära mig att tänka rätt, komplicerat men det lät rimligt.

Om en månad är jag utförsäkrad och får inte vara sjuk på tre månader utan blir överföst på arbetsförmedlingen. Undrar vad sjutton dom ska med mig till?!
Är jättenervös vad dom kommer att hitta på.
Fast om FK hann få in intyget från läkaren så skulle dom pröva helt sjukbidrag innan jag blev utförsäkrad men sån tur har jag väl inte. Det är både positivt och negativt med sjukbidrag, det positiva är att jag "får" vara sjuk och slippa jaga sjukskrivning varannan månad och det negativa är att jag verkligen måste inse att jag är sjuk och kommer att vara det och att det blir katastrof ekonomiskt så jag vet inte om jag ska hurra eller gråta.

Jag blev riktigt besviken på min smärtläkare, fick äntligen svar men han ringde inte som jag hade bett om utan skrev i mina vårdkontakter.
Han skrev att han har inga resurser att utreda mig och ville jag inte äta den medicin som jag åt så fick jag väl sluta om jag inte var nöjd!!!
Herregud! Jag bara gapade en lång stund. Det var som ett skämt.
Den medicin jag äter är farlig att bara sluta med och den andra läkaren som skrev ut den från början sa att jag absolut inte fick göra något utan en läkares hjälp och att jag nog var tvungen att läggas in om den skulle ändras, och så skriver han så! Han bryr sig verkligen inte alls om mig.
Så jag sitter fast nu, Han hjälper mig inte och ingen annan får göra någonting med min medicin.
Hade jag varit frisk och orkat hade jag nog anmält honom men jag orkar inte hålla på mer nu, jag har försökt hela våren utan att någon lyssnar så nu är jag så trött.
Den lilla energin jag har vill jag lägga på mina barn och så får jag bara acceptera att jag får ha det så här.

"Livet är inte lätt för det är ganska svårt"

Kram

Av Catarina - 25 maj 2013 16:48

Vilken tur vi hade med vädret idag! Strålande sol :-)
Vi har fått sälja massor och det blev några tusen så nu blir det en semestertripp för barnen i sommar.
Det tråkiga är att sängarna och Trofast byrån blev kvar som jag hade hoppats bli av med så nu måste jag kånka in det genom vindsluckan igen och lyssna på Anders när han säger; vad var det jag sa ;-)

Mamma och pappa kom hit med kött och grillade så vi skulle få mat, helt perfekt!

Kram

Av Catarina - 24 maj 2013 22:12

Jag vet faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta, det är bara så idiotiskt att jag knappt trodde att jag läste rätt!
Jag fick äntligen svar i mina vårdkontakter av min smärtläkare i falun och han skrev att tyvärr hade han inga resurser att utreda mig men ville jag testa utifall att det var delvis smärt medicinen som ställde till det med vikten så fick jag väl bara sluta med den då!!! Min andra läkare sa att jag absolut inte fick/ kunde mixtra själv med den då jag skulle bli riktigt dålig och få abstinens då jag ätit starka tabletter så länge, det kunde bli riktigt farligt.
Hur sjutton kan han föreslå en sådan sak!? Det gör så fruktansvärt ont inuti mig, jag bara önskar att jag kunde vakna en morgon och allt bara var som förut.
Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra mer, det känns som om det kvittar om jag gör nåt eller inte. Det är liksom inte värt att lägga ner en massa energi på ingenting och bara bli stampad på.

Gabriels provsvar kom idag och alla prover var normala, jippi!
Nu ska han ta nya prover bla tillväxthormoner. Hoppas att vi kan hitta nåt snart så jag kan släppa det iallafall, det handlar liksom inte bara om mig utan båda kottarna har ju olika problem som måste gå i första hand.

Dom senaste dagarna har jag haft sån ledvärk att jag inte kunnat göra någonting på förmiddagarna och idag blev det lite stressigt då vi ska ha loppis här i morgon.
Det kommer att bli jättekul och jag hoppas att det kommer mycket folk.


Jag önskar er alla en underbar helg! Kram

Hela hallen är fylld med loppis saker :-)

Av Catarina - 24 maj 2013 00:28

Jag blev så ledsen idag när vi hämtade barnen. Jag frågade Gabriel hur hans dag hade varit och om utflykten var rolig och han berättade då att dom hade fått ringa efter fröken som åkte och hämtade honom och körde han till skolan igen för han var så rädd att det skulle börja åska! Jag blev stum först och trodde att han skämtade med mig men det var så.
Han blev skrämd av någon när han gick på småbarnsdagiset för efyer den gången har han varit rädd och då var han bara ca 2 - 2,5 år.
Nu börjar det spåra ur tycker jag om rädslan ska ta över så mycket. Han frågar så fort han ser mörka moln om det blir åska, varje kväll innan han somnar och om han hör nåt ljud.
Det har blivit värre än någonsin och jag tycker så synd om honom, förra sommaren när det åskade så satt han och skakade.
Jag måste få tag på nån som arbetar med rädslor som kan hjälpa honom, vet bara inte vart eller vem än.
Jag kan tillägga att ingen av oss andra i familjen är åskrädda, vi brukar sitta ute och mysa tillsammans när det mullrar.

Kram

Av Catarina - 22 maj 2013 22:06

Idag har jag legat, jag har haft sån värk i lederna och smärta i handleden och början på migrän men den gav sig efter jag tagit medicin.

På kvällen var det möte på skolan för Clara som ska börja i förskoleklass till hösten. Det var information om både förskolan och fritids.
Vi kunde inte få barnvakt så vi var tvugna att ta med dom så dom fick leka ute på skolgården så länge. Jag blev glatt överaskad över mina barn! Dom skötte sig exemplariskt fast det tog nästan två timmar och vi var inte hemma förens straxt innan åtta. Dom brukar lägga sig 19.15 så jag är så glad för jag ville så gärna vara med.
Det blir lite annorlunda lösningar i höst för dom men det kommer nog bli jättebra. Hoppas jag.

Just nu är jag så stressad att jag inte kan sova, jag har Claras/Davids rum som bara står där och väntar på mig och så ska jag ha loppis på lördag och just nu kan jag inte göra nåt.
Jag bara önskar att jag kunde vakna någon morgon och rummet är klart!

Ta hand om varandra! Kram

Presentation

  Jag är en 39 årig 5 barns mamma

Translate

Gästbok

Buzzador

 

Jag väntar på en ny kampanj

 

Arkiv

Frågeruta

20 besvarade frågor

Följ bloggen

Följ Min kamp i livet med Blogkeen
Följ Min kamp i livet med Bloglovin'

Kategorier

Senaste inläggen

Bloggar jag följer

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11
12
13
14
15
16 17 18 19
20
21
22
23
24 25
26
27
28
29 30 31
<<< Maj 2013 >>>

Sök i bloggen

Tidigare år

RSS

Fler besökare till bloggen

Bloggportalen

Allmänt

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se