I fredags fyllde min son 20 år! Vart sjutton tar åren vägen?
Jag hade hittat på en överaskning på lördagen så på fredag kväll dök dom alla upp. Det var supermysigt att ha huset fullt men med 8 personer är huset väldigt trångt.
David visste ingenting om hans present så när vi var på väg på lördag fm så berättade vi :-) Han blev överaskad och glad. Vi åkte till Lindvallen (sälen) och skulle gå höghöjdsbanan tillsammans. Jag och David, Isabelle, Johannes och Emma var det och vi var så förväntansfulla :-)
Efter säkerhets genomgången började Isabelle. Hon var som en katt upp 16 meter till plattformen. Johannes och David sprang upp, Emma fegade ur och när det var min tur och jag började klättra upp så tänkte jag på så roligt det var att vi kunde göra det här tillsammans.
Nästan uppe inser jag hur högt det är och känner hur allt snurrar. Guiden ber mig att klättra ner en stund så det gör jag och efter en stund ger jag mig fasen på att jag ska klara det. Jag är envis som en åsna och ger inte upp i första taget. Johannes hade hunnit till fjärde plattformen men kom tillbaka och hjälpte och peppade mig. När jag står uppe på första plattformen så känner jag att benen inte lyder mig, musklerna krampar. Det var jätteläskigt och så skulle jag hoppa från en plattform till en annan. Just då kändes det omöjligt även om det inte var jättelångt hopp. Det är omöjligt att beskriva känslan men jätteläskigt när kroppen inte lyder en!
Hoppet gick bra men det blir bara värre och värre. Vid fjärde plattformen är benen totalt stumma och jag skulle gå på ett rep 5 meter ca 19 meter upp mellan tallar som sviktade. Jag kunde inte, jag fick inte benen att lyda alls och benen bara skakade. Johannes stod på plattformen framför mig och peppade mig och jag tror att jag försökte 5 gånger innan jag bröt ihop. Jag var så arg på mig själv för att jag inte klarade av det. Jag grät! Jag hade inte en aning om att jag hade en sån höjdrädsla, det var verkligen fruktansvärt. Jag fick bryta, eller som jag tyckte; fega ur!
Guiden fick komma och hjälpa mig tillbaka samma väg och när jag kom ner sjönk jag bara ihop i en hög på backen och tyckte att jag var värdelös och sabbat allt kul vi skulle ha. Sen fick guiden mig på andra tankar, hon fick mig att inse hur långt jag faktiskt kommit och att jag försökt fast jag tydligen hade en sån höjdrädsla. Men jag ska fasen träna för jag ska ta mig igenom den banan! Har redan planerat lite hur jag ska göra och hur jag ska ändra mitt tankesätt för det är bara min hjärna som spökar. Det finns inga fysiska hinder.
Som tur var hade iaf ungdommarna roligt.

Igår och idag har jag så ont i musklerna i benen att jag knappt kan gå. Värst är det i lårmusklerna. Snacka om att kroppen utsätter en för ordentliga spratt.
Jag är iallafall så tacksam över mina fina och duktiga barn som verkligen tar hand om sin mamma när hon som mest behöver.

Ha en bra dag! Kram

Jag klättrar upp.

Mina fina <3

Jag har nu varit sockerfri i ca två veckor :-) Trodde att det skulle vara svårare än det är!
Jag har nu konstant ätit antibiotika för mitt ansikte, har hudsjukdomen Rosacea som är en kronisk inflammation. Mitt ansikte är rött, prickigt och så torrt att huden flagnar. Det kliar hemskt mycket.
Kan inte hålla på att stoppa i mig medicin utan uppehåll utan testar om det här hjälper eller iaf blir bättre :-)
Måste sluta stressa också men är inte så lätt, inre stressen är värst. Ligger ju här som en spottloska och kan inte göra nåt vettigt så det är inte konstigt att jag blir stressad.

Ha det bra! Kram

Den här veckan har Yohanna en riktig utmaning! Jag ska försöka svara så gott jag kan utan att skämmas ;)

- Har du en sminkväska?

Jag har en sminkväska även om den är näsan tom.

Jag har en svart mascara, läppstift hudfärgat (som jag aldrig använt) tender care, tvål.

Jag har ingen speciell inställning, tycker det är irriterande att jag inte kan sminka mig som jag vill pga min sjukdom Rosacia (kronisk hudinflammation i ansiktet) Jag klarar mascara på sin höjd annars kliar det enormt och jag får ännu mer prickar och blir rödflammig.

Det vet jag inte, jag köper så sällan smink och sist var det min bästa vän som köpte mig en mascara :)

Har aldrig provat och kommer inte det heller då jga måste ha helt naturliga produkter i ansiktet, ingen parfym , färgämnen eller dyligt.

Det är lite tråkigt att inte kunna sminka sig riktigt och mycket eftersom huden är rödflammig och prickig av sjukdomen. Hade varit underbart att få dölja den när man ska någonstans. 

Ibland går jag och färgar mina fransar, det är toppen.

Men nagellack har jag och dottra :) i uppsjö, det får kompensera min troftiga sminkväska :)

Det blir spännande att se vad alla andra har svarat :)

Kram

Bondmoran gav mig en utmaning ;)

1. Är du alltid ärlig i din blogg?

Jag skriver från hjärtat, kan jag ine vara ärlig skriver jag inget alls.

2. Om du fick tillbringa 4 veckor på en öde ö, skulle du ta med dig dina barn eller Johnny Depp?

Självklart mina barn, skulle inte vara lycklig annars.

3. Nämn 1 tillfälle när du var så arg på dina barn att du var redo att sätta ut en blocketannons

När dom drog upp alla morötter ur landet och kastade alla på gräsmattan

.
4. Nämn 3 bloggar du inte kan vara utan (nämner du inte min så skyll inte på mig om någon kastar kobajs ägg på ditt hus)

Bondmoran, Mirka, Tina

5. Hur var din första kärlek? Snygg, rik, töntig, klassens clown eller en golden retriver? Berätta.

Så söööt, var nog en golden retriver. Första kärleken och var nog 11 år ;)

6. Hur kommer ditt liv se ut när du är 70 år?

Då sitter jag och min man i ett stort hus och myser med barn, barnbarn och barnbarnsbarn!

7. Var du busig eller lugn som barn?

Jag var busig, rymde stup i kvarten och gav verkligen mina föräldrar jobb

8. Nämn 3 saker du inte kan leva utan (och nej, man behöver inte svara ”min man och mina barn”)

Mitt badkar, Lakrits, mina vänner

9. Tipsa mig om 3 sjukt bra filmer som jag bara måste se!!!

Åååå är så dålig på filmtitlar och vi tittar mest på barnfilmer här och det tror jag inte du är intresserad av.

10. Och sist men inte minst, vad är det bästa med min blogg? (typ att den är fantastiskt underhållande, att den är så vackert skriven, eller att du slipper läsa den?)

Härligt underhållande, du har en skön personlighet och det var längesen jag skrattade så mycket!