Idag har jag mest sovit, jag är så trött och förkylningen vägrar att släppa.
När vi skulle äta middag så krånglade Clara, hon vill inte äta! Mycket är för att testa oss men det är även nåt mer som ingen kan förklara för oss ( hon kväljer och kräks). Hon har alltid hållt på så sen vi började med smakportionerna vid 6 mån ålder. I dag var det mest test, det var "äcklig" mat så hon försöker komma undan lindrigt, hon är inte dum utan hon vet hur hon ska göra. Men jag ger inte efter! Och reglerna är att om man inte äter upp maten så blir det inget fredagsmys. Jag ser på henne att hon bara fjantar och talar om för henne att det är att äta upp eller gå i sängen och då kommer krokodiltårarna och Anders faller för det direkt, tyvärr! Så nu hade hon pappa på sin sida, det värsta var att det var 3 tuggor hon var tvungen att äta, mindre än bebisar äter och det hade hon fixat. Hon låssas sätta i halsen( hon kan det med) och Anders säger då att hon ska få slippa äta det.
Å vad arg jag blev! Varför har karlar så svårt att se igenom sånt? jag blir så frustrerad och det är svårt att " tvinga" någon att äta, men ändå peppa och berömma.
Det blev inga popcorn eller chips för Clara idag.

Jag hoppas att hon en dag kommer kunna/vilja äta mat utan att kvälja och kräkas. Det jobbiga är när jag ser att hon utnyttjar det.

I morgon var Anders tvungen att jobba och jag hoppas att jag mår mycket bättre så jag orkar.

Sov så gott! Kram