Ligger i sängen och vrider, fast inte mycket då det är fruktansvärt trångt och varmt. Jag lät Gabriel sova i våran säng då lillasyster är borta och jag ångrar det enormt. Visst är det mysigt, den första timmen!
Han snurrar och slår med armar och ben och är glödhet. Mitt ben värker än och jag har svårt att ligga stilla och varit på väg upp så många gånger men orkar inte. Kör lite positivt i stil med; jag somnar snart, snart blir det bättre. Vart fasen är John Blund?

Jag vet att jag inte ska beklaga mig, det har varit värre, mycket värre. Och det finns dom som har det mycket värre. Men avskyr tröttheten, den som gör mig så svag att jag inte orkar någonting.

Det härligaste med sonen är att få ligga och lyssna på hans snusningar <3 snart är han för stor att sova hos mamma och pappa och visst vill jag ta vara på tiden man får, vet ju hur snabbt stora grabbarna växte upp.

Sov så gott! Kram

Fick en ordentlig sovmorgon ända till elva. Kommer inte ihåg när jag sov så länge senast. Fast det tog en halvtimme att komma ur sängen för att ryggen var låst så mådde jag för övrigt ganska bra.
Måste se det positiva!
På em var vi bjudna på kalas och jag blev som vanligt hemma, nu när lungorna sköter sig så börjar benet igen, det gör riktigt ont, inuti. Ser dubbelt och yrseln kommer som ett brev på posten :-(
Fixade att laga mat iaf och gjorde en thai gryta som uppskattades.
Efter maten fick Clara packa för hon skulle till moster och sova, hon har väntat ända sedan Gabriel sov där :-)
Hoppas Indra kan komma hit och sova snart! Men vill vara okej då, dom drar inte riktigt jämt längre. Gabriel tycker det är hans kompis och blir så sotis när Indra vill vara med Clara. Stackars Indra sitter i mitten! Det är ett litet triangeldrama och slutar oftast att alla barnen får sova var för sig. Fast jag förstår Gabriel också ;-)

Jag har gjort någonting busigt, berättar inte vad förens det händer :-) men vet att barnen blir överlyckliga. Mannen kanske inte så imponerad men han vänjer sig nog ;-)

Ta hand om varandra! Kram

I natt när jag inte kunde sova låg jag och tänkte. Tankarna avbröt varandra och tillslut var det bara en enda röra av allting.
Jag måste rensa, bort med allting som inte är aktuellt längre så det finns plats.
Frågan är bara, var börjar jag?

Jag har för första gången inte haft dåligt samvete när barnen var på fritids i går och idag :-) jag är stolt över mig själv!!!
Dom har tyckt det var kul att få leka och säkert skönt att komma hemifrån lite och jag har kunnat vila utan att hela tiden känna att jag borde vara med dom istället.
Idag låg jag klubbad från det dom åkte tills dom kom hem. Sex timmar! Drack endast en kopp the i morse och glömde äta frukost så klockan tre kom jag på att jag varken ätit eller varit på toa på hela dagen. Då är man slut. I kväll har jag visserligen mer ont men känner mig piggare. Så därför tänker jag inte ha dåligt samvete ;-)

Snart ska jag hoppa i säng och jag hoppas att jag kan få sova mer än tre timmar. Jag behöver det! Och jag bara väntar tills jag blir såpass okej att jag kan börja fixa iordning här hemma, vill storstäda som jag inte ens kommer ihåg när jag gjorde sist och jag vill renovera köket. Skafferidörren ramlade av nyss men Anders har lagat den men hälften av våra skåpluckor hänger i ett gångjärn ;-) lite komiskt! Tyvärr tillverkas det inga såna mer så vi måste byta ut luckorna (inte mig emot) och så vill jag tapetsera om och köpa nytt matbord. OM jag bara kunde och OM jag bara hade pengar. Men har faktiskt tittatlite på blocket efter skåpluckor men det är svårt att få tag på samma mått och antal, allt annat än våra är bättre :-)

I kväll hade vi riktigt fredagsmys allihop med en massa godis som fortfarande finns kvar sen jul ( allt står mig fortfarande upp i halsen ) och barnen valde Fångarna på fortet istället för film. Under hela programmet 'bråkar' barnen vilka dom ska hålla på, Gabriel vill hålla på dom som har mest nycklar och Clara vill hålla på dom som Gabriel håller på ;-) tösen har lite svårt att ha en egen åsikt :-)
När det var reklam såg Gabriel att det var Åsa Nisse på tv i morgon så nu har han redan planerat lördagskvällen :-) Han älskar dom filmerna men förstår inte varför dom måste svära så mycket ;-)

Ta hand om varandra! Kram

Jag har gjort julklappar men även lite beställningar :-) Nu håller jag på att göra hundhalsband så vi får se hur det går.

Kram

Jag känner mer och mer att det är alltför mycket gnäll i inläggen och det värsta är att jag är ingen gnällperson. Om jag kanske gnällde mer så skulle det bli bättre inlägg!?
Det är skönt att skriva av sig och så slipper mina nära och kära lyssna hur jag mår, Anders ser på mig när det är jobbigt och frågar alltid vart och hur illa och jag svarar kort, tex. lungorna och det är okej.
Han är tillräckligt stressad när jag inte mår bra, han vet aldrig om/när det är akut ( vet jag oftast inte själv eftersom det är som en blixt på en klar himmel) Sen han fick större ansvar på jobbet har arbetstiden utökats eftersom han måste finnas för hans grupp om det händer någonting.
Han tycker det är jättekul men jag ser också att vissa dagar är han stressad som idag, han kunde inte sluta ett eftersom han fick stanna med reparatören och när han kommer hem halv fyra ligger jag och mår inte alls bra, dessutom sov han bara några timmar i natt så inte så himla skoj att komma hem när frun ligger fortfarande i pyamas.
Det känns hemskt att inte kunna hjälpa till med någonting!

Jag kämpar med att acceptera min situation och till viss del har jag gjort det, men så här som det varit och är kan jag inte acceptera. Det ÄR bättre men inte så bra att jag kan göra någonting, ca två dagar/vecka är jag skapligt smärtfri och ligger då på mellan 2-6 på den tiogradiga smärtskalan men resten kan det nå ända uppemot 8 och jag tycker inte att det är okej och jag tycker heller inte att det är någonting som jag ska behöva acceptera.
Någon läkare finns inte att få tag på förens om två veckor så det är just nu mina framtidsplaner.

I går kväll skulle jag vara smart och få barnen i säng i tid eftersom dom skulle på fritids idag så kvart över sju låg dom i sina sängar och halv åtta sov båda två och jag hurrade.
Ända tills straxt efter nio då Gabriel vaknade och inte kunde somna om. Halv tre i natt somnar han äntligen om i våran säng och när Anders klocka ringer halv fyra flyger jag upp och tror det är mitt larm. Var nog rädd att försova mig. Så vi hade en riktigt härlig natt och det var inte smart utan idiotiskt att lägga han så tidigt när han vant sig att vara uppe längre under lovet.


Lägger ut lite bilder från jul, har inte laddat ur kameran än men har några i mobilen :-)

Kram

Alla barnen ligger och tittar på kalle ankas jul :-)

Önskar jag er alla <3
Jag hoppas att 2014 kommer att börja mycket bättre än 2013 slutade :-)
Vi har precis ätit plankstek och för första gången var jag supernöjd med den.
Nu blir det soffan och film tills vi somnar ;-)
Jag är skapligt trött då jag inte somnade förens vid sex i morse. Tur jag var själv hemma så jag inte höll dom andra vakna!

Ha en riktigt trevlig nyårsafton!

Kram

Ibland känns det som att livet testar mig lite alltför hårt, käftsmäll på käftsmäll. Jag hinner precis kravla mig upp när nästa kommer och jag ligger lamslagen igen. Den här gången tom, utan ord. För vad kan jag säga? Jag har ingen talan eller valmöjlighet den här gången, det är bara att le och se glad ut och hoppas det försvinner. Fast det är inte troligt. Inget jag vill, inte vad jag hade hoppats på, men likf-bannat är det där. Hänger över mig och gör mig stum.


Smärtorna håller mig i sitt grepp än, även om det är mycket bättre är det inte bra. Jag har ingen energi kvar alls, allt går åt till att ha ont och det gör mig så irriterad, jag vill så mycket och göra massor med barnen på jullovet.
Jag är arg, har varit arg i flera dagar. Det räcker nu! Jag måste ta tag i det som jag kan ändra på och det andra är bara att acceptera. Inse att mitt liv aldrig kommer att bli perfekt igen men kanske tillräckligt bra att jag står ut.

Ikväll är jag ensam, och det var precis vad jag behövde, bara få vara och trassla in mig i mina tankar. Kanske jag kan hitta en ände?

Kram

Idag fyller min son 20 år <3 tänk att han redan är så gammal, jag som är så ung ;-)
Jag har varit nere idag, dels blev det inte många timmars sömn i natt och sen blev resan till Johannes inställd. Jag hade verkligen velat vara hos honom idag men får ta det när han kommer hem igen. Han och hans bror med flickvänner har hyrt stuga och ska mysa och åka skidor i några dagar och inget kan göra mig gladare än att dom umgås. Det var precis det jag såg framför mig när dom bråkade som värst när dom var små, visst lekte dom också men det var problem med kompisar när dom var så nära i ålder. Ena dagen fick den stackars kompisen leka med den ena och nästa med den andra och den som var utanför var sur för inte gick det att vara alla tre! Det hände någon sällsynt gång.
Nu umgås dom, hjälper varandra med bilar och annat. Precis som det ska vara :-)
20 år är stort när man är ung, det är den sista milstolpen som man längtar efter sen slutar man räkna och längta.
Undrar om han tänker gå på bolaget så fort det slår upp portarna? Bara för att han får ;-)
Grattis min älskade son <3

Kram