Natt igen... Ligger och försöker att få sova lite grann men har så tungt att andas. Har öppnat fönstret lite mer så jag får lite kallare luft och ska försöka palla upp huvudet lite. Blir sämre när jag ligger ner.
Jag vill ju så mycket men måste försöka lära mig mina gränser, det är så svårt!
Känns som om bröstet exploderar snart och jag vill bara gråta! varför vet jag inte och jag får inte bryta ihop för då blir allting mycket värre :(

Clara sover inne hos Casandra i natt och jag trodde faktiskt att hon skulle komma ner innan jag gick och la mig men hon verkar sova så gott :)
Gabriel sover iaf hos mig och han ligger och hostar och snörvlar, har blivit genomförkyld. Jag hoppas att det går över och att inte det öppna fönstret gör allting värre!

Tänk om det kunde försvinna, bara sådär! All smärta som skär som en kniv i lungorna och värken i kroppen. Tillåta mig att kunna andas igen!

Ta hand om varandra och sov gott! Kram