Så typiskt! Jag är så trött och önskar inget hellre än att få sova. Om fyra timmar ringer klockan och jag ska vara pigg och glad och skicka barnen till skolan! Hjälp!
Förbaskade smärta, jag skulle inte tagit i dammsugaren, skulle inte heller ha stressat som en galning för vad sjutton gör lite skit i hörnen?
Men jag är som jag är och jag är duktig ändå. Förut var jag hemskt pedantisk och storstädade varje vecka, dammsög minst en gång/dag och ingen disk på diskbänken! så nog har jag bättrat mig och blivit mer tolerant mot dammråttorna som ofta jagar mig runt huset.
Precis som en kniv vrids om i lungan varje gång jag andas in så jag klarar bara att ytandas. Jag är rädd för att andas! Smärtan gör att kallsvetten droppar ner i mitt ansikte.
Det är hemskt! Hemskt att ha så ont och ändå vet jag eller hoppas jag att det släpper snart helst innan jag blir tokig. Det här inlägget har nog tagit allra längst tid att skriva av alla som jag publicerat men det hjälper lite att skriva, tänka på annat för ett ögonblick. Kan inte gå upp utan ligger i sängen för om jag rör mig blir jag anfådd och det blir sämre.
I kväll började handleden värka och gick upp i armen mot axeln, jippi någonting nytt....precis vad jag behövde!
Varför inte? Nu har jag haft samma krämpor så länge så det är väl dax.
My life sucks!
En dag, bara en dag utan smärtor önskar jag mig och att hela tiden behöva tänka på att om jag gör det där blir det så här, så härligt det vore och vad mycket jag skulle göra.

Ta hand om varandra! Kram