Inlägg publicerade under kategorin Bilder

Av Catarina - 6 december 2013 01:50

Typiskt nog sov jag bara en timme, när Anders gick upp 03.30 var jag fortfarande vaken men vid fem somnade jag för att sen hoppa upp när klockan ringde vid sex. Det var tungt att fixa barnen och få dom att gå till bussen själva i mörkret men det gick och sen var jag halvdöd och halvsov i soffan hela dagen.
Bestämde mig att gå på öppet hus i skolan och jag fick Tanten att följa mig, utifall att...
Det var jättekul att komma ut även om det blev jobbigt men så himla kul att få se vad kottarna har för sig i skolan. Jag och Tanten började i Claras klass och hon blev såklart jätteblyg ;-) Efter ett tag gick vi upp till Gabriels klass och Anders fick gå till Clara. Gabriel hade gjort ett hus och kopplat in lampor, det fanns olika rum med möbler och han var sååå stolt :-) Nästa vecka får dom ta hem husen så nu måste vi hitta lampor och grejer för det får inte följa med.

Jag blir jätteglad att dom får göra såna här saker istället för att bara läsa om det. Det ärsupernyttigt och roligt.

Tack snälla underbara Tant som följde med mig!

Nu ligger jag här, klockan går och jag hoppas få sova några timmar i natt, smärtan är inte outhärdlig men nog så irriterande att det inte går att somna.

Idag ringde David och berättade att han sålt sin bil och ska köpa en ring! Va??? Mamma - vi ska förlova oss! Öööö har du tänkt igenom det? Har du råd?
Men mamma... Jag köper en lite dyrare ring till Isabelle och en billig till mig själv.
Hahaha gofis <3
Vad ska jag säga? Grattis :-)

Kram



Av Catarina - 4 december 2013 22:53

Dagen började bra, jag vaknade visserligen 5 men mådde hyfsat bra. På fm kunde jag fixa både tvätt och disk och hade bara yrsel så det kändes verkligen som om jag var på G nu. Det var jättekul att kunna pyssla lite, som jag längtat!
Jag blev kanske lite väl kaxig då jag tog en dusch efteråt och det gick inget vidare, halva benet och foten domnade och tillsammans med yrseln blev det lite farligt, där står jag med schampo i håret och vet inte hur jag ska fixa det.
Dessutom klarar jag inte att blunda när jag står för då faller jag men det hoppas jag få svar om varför när jag varit hos neurologen.
Det tog nog en halvtimme innan jag fått ur schampot men det gick :-) och efteråt slocknade jag i soffan ett par timmar så när barnen kom kändes det bättre igen och jag kunde hjälpa Gabriel med läxan och sitta med vid middagen. När vi sitter och kollar på bolibompa så var det som om nån sköt mig i sidan av höger lunga, det bara blixtrade till och det kändes så himla hopplöst igen, det är som nån galen berg och dalbana som aldrig stannar, jag vill bara gå av.
Ett steg fram och två bak.
Jag var tvungen att ta fulldos av vb medicinen och det var ett tag sedan men efter ett par timmar känns det bättre igen förutom att jag nu fick tyngre att andas, men det skyller jag på medicinerna. Nu äter jag även antibiotika så det är en del. Tycker synd om min kropp och funderar hur länge den ska orka egentligen.
Jag har ofta tänkt att om jag vinner pengar, tänk vad underbart men nu struntar jag fullkommligt i det det enda jag vill är att bli frisk och slippa alla mediciner, all smärta och bara vara en normal person sen om jag är fattig så är det så.

Rocasean har bara exploderat i ansiktet och nu gör det riktigt ont, det kliar, svider och drar i huden och det värsta är att låta bli att röra, vilket jag inte kan. Jag kan inte kyla med vatten för då blir huden ännu torrare så det enda jag kan använda är en salva syrran gjort till mig med bara rena ingredienser annars blir det bara värre. Det är trist och jag hade önskat att det kunnat sitta någon annanstans på kroppen där det inte syntes lika mycket.
Likaså struman, halsen är väldigt svullen och ser väldigt konstig ut och jag kan inte använda sjalar eller höga tröjor för ingenting kan ligga mot halsen för det är riktigt obehagligt. Man kan undra hur mycket otur jag ska ha :-) tur jag aldrig brytt mig speciellt hur jag ser ut ;-)
Det hade varit bättre om smärtan i lungorna hade synts på utsidan då kanske jag sluppitbråka så mycket och blivit tagen på allvar, kanske det hade kunnat hållas i schack så det inte blev så här illa men det får jag nog aldrig reda på. Struman får jag ingen hjälp med även fast den syns :-)

Nu när barnen ser att jag börjar bli bättre så har det blivit mer bråk, dom testar nog lite hur långt dom kan gå men jobbigt är det och jag har inte mycket tålamod, tyvärr. Flera kvällar bråkar och tjafsar dom och det tar minst ett par timmar innan dom somnar och jag är så nära att flytta ut Clara från Gabriels rum men samtidigt blir det då spring på nätterna och jag behöver dom timmar som jag kan få och Anders går upp 03.30 varje morgon och ska han orka behöver han också sova så jag väntar och hoppas på ett under ;-)
Clara har börjat skrika som en galning så fort det är någonting eller när hon får ett nej, hon stampar och skriker så det hörs nog i hela byn :-) så huvudvärk kan man inte ha i det här huset!
Jag hoppas på att det är för att hon är trött, för det är hon varje eftermiddag och sen är hon 6 år :-)
Det är långa dagar på skola och fritids och jag bara önskade jag kunde göra någonting åt det men så länge Anders jobbar i värmland och jag är dålig så måste vi göra så, mitt dåliga samvete. Gabriel var arg här förut och sa då till mig varför han inte kunde få sluta tidigare när jag bara "bara" var hemma. Tufft!!! Det gör ont i hjärtat och jag var tvungen att försöka göra någonting åt det och gav som förslag att han kunde ta bussen hem efter skolan några dagar i veckan men det ville han inte, han vill inte åka buss hem själv sen han inte kom lös från bältet. Just nu kan jag inte hämta heller för jag kan omöjligt köra bil på alla mediciner så det får vara mitt dåliga samvete ett tag till :-(

I morgon kommer jag att gå ut för första gången på över en månad! Jag är så förväntansfull men samtidigt livrädd. Som tur är kommer Tanten att vara med mig utifall....

 


Kram


Av Catarina - 27 november 2013 20:24

I morse ökades dosen och idag för första gången på veckor är jag smärtfri! Det är underbart men lite läskigt hur mycket som behövdes och jag blir lite orolig för hur det blir framöver.
På em kom Tanten och jag fick en underbar blomma och en härlig pratstund och massor med hjälp :-) Tack underbara du <3
Sen kom även M och det var härligt att få sitta och prata med vänner, saknat det!
Nu ligger jag och har ont i bröstet och tungt att andas och huvudvärk men vet att det är för allt prat så då är det okej ;-)

Jag både önskar och hoppas att det här nu håller i sig och att det inte sätter fart igen om 2 dagar för då kanske jag snart är på benen igen.

Tack alla goa vänner, nära och kära för att ni finns <3 annars skulle jag inte orka!

Kram


Av Catarina - 17 november 2013 01:10

Ringde sjukvårdsrådgivningen nyss och blev riktigt besviken. Inte ett enda litet fjuttig råd jag fick! Som vanligt får man rådet att åka in om det blir för jobbigt, tror inte det! Så länge jag kan andas så stannar jag hemma.
Håller på att bli lite smått galen, när det blir så här mycket samtidigt blir det lite för mycket. Fick ta nitrosprayen i kväll för jag fick sånt tryck igen över bröstet, jippi!
Trodde det höll på att släppa lite och så fick jag tredubbelt istället. Inte shysst alls!
Så nån sömn blir det nog inte, sitter med lindade hand och fotleder och fyra tröjor och byxor att byta när dom blir fuktiga. Jag har nog snart gått igenom varenda serie som finns att titta på och linorna är snart slut, kan inte vara stilla och kan inte vara uppe, så vart sjutton ska jag ta vägen?



Så här blir det lätt på en dag när det värker i handlederna, det hjälper faktiskt lite men nu kör jag samma som jag repar upp annars kommer allt att ta slut.

Kram

Av Catarina - 13 november 2013 22:20

Idag har jag gjort någonting som jag aldrig trodde jag skulle göra! Jag ringde och bad min son och Isabell om dom kunde komma en annan helg istället :-(
Det ser för hemskt ut här hemma och hela Johannes och Davids rum är överbelamrat med ren tvätt som ska vikas. Tvättkorgen är totalt översvämmad. Det är inte min prio nu, den lilla energi jag har får barnen.

I tisdags var jag till läkaren och har äntligen fått ett medicinbyte! Jippi!?
Började nya medicinen idag och har mått urkonstigt hela dagen. I flera dagar har jag haft frossa ena stunden och kokhet andra och det är inte ett dugg kul, av och på med kläder var femte minut.
Jag hoppas nu att jag mår bättre om några dagar och att den här medicinen kommer att fungera bättre :-)

Gabriel mår inte alls bra och har så svårt att prata om det. Jag hoppas att han får en kurators kontakt snart så han kan få ur sig lite tankar. Jag tror det snurrar i hans huvud
av en massa funderingar som han har svårt att sätta ord på. I kväll har jag försökt att prata med honom och så har vi gjort så att han får sova inne hos oss tills han mår bättre och kan sova hela nätterna.
Lillasyster är inte speciellt glad åt det! Hon kommer varje natt och grät sig till sömns för att hon nu skulle få ligga i fotändan ;-)
Hon förstår inte alls varför han får!

Jag har hunnit med att göra lite nya armband och nyckelringar och så har jag lyckats få iväg några beställningar :-) bästa terapin jag haft och är så himla skönt att hålla på med fast jag har värk i handlederna! Barnen har fått egna som lyser i mörkret och så är det reflex, lite häftiga. Deras gossisar fick också så nu syns dom i mörkret.
Jag gjorde ett häftigt till syrran, det är det översta och hon ville ha eldstål som knäppe. Det blev superbra och hon har testat det och det fungerade bra :-)

Ta hand om varandra! Kram

Av Catarina - 8 november 2013 21:45

Idag har det varit lite lite bättre, en ljusning. VC skrev ut vb medicin som räcker till tisdag.
Benen har däremot värkt som bara den och jag blev både glad och besviken när jag fick provresultaten. Ingenting! Så nu återstår neurologen men remisser tar ett tag.

En kväll när vi bäddade rent i sängarna och hade kommit till Gabriels så bad jag Anders vända madrassen då det blivit en liten grop där han ligger och då följde ljusslingan med! ( Han har haft en liten ljusslinga som han satt fast i spjälorna till kojan under sängen) jag fick slita bort den och då fick vi se att tre lampor var smälta, och två brännhål i skummgummi madrassen!! Jag blev skräckslagen! Det hade verkligen kunnat bli en katastrof, såna slingor har man ju var som helst. Gabriel blev rädd och hade svårt att somna men tillslut skrattade vi för ljusslingan innan åt vilja upp på julafton ;-) Han sa att det var lite komiskt och att vi kanske inte ska ha nån mer eller så är det tredje gången gillt :-)

När barnen kom hem så såg Clara så finurlig ut och höll händerna bakom ryggen. Jag fick välja hand och jag skulle nog bli glad!
Om jag blev!!! En underbar present :-) fylld med värme och omtanke från goa Titti.
Jag blev så himla glad och rörd! Tack!
Tänk att jag har så underbara människor omkring mig :-)

När vi hade fredagsmys så fick Blixt vara med och Clara satt och klappade henne men sen sätter hon fingret framför munnen på henne och Blixt trodde nog det var en godisbit för hon tog en tugga ;-) Clara sa ingenting men efter en stung skulle hon på toaletten och när hon fick se revan så gallskrek hon! Typiskt Clara! Det gick bra tills hon såg det ;-) det blödde inte eller nåt men hon störtgrät nog en kvart. Jag tror hon var mest arg :-)

God natt! Kram

Av Catarina - 1 november 2013 23:27

Jag har inte orkat att skriva någonting den här veckan. För några dagar sedan så börjar det värka i benen, smärtan kommer och går dygnet runt. I går fick jag fruktansvärt ont under fötterna så jag kunde inte gå för smärtan. Så nu är det inte bara lungsäcksinflammationen :-(
Var till läkaren idag då jag fick dubbelsyn och svimmade igår också, det var droppen på det hela.
Hon gick igenom mig från topp till tå med en massa blodprover, EKG och så gjorde hon ett Neurologtest på mig och det klarade jag inte, jag missade näsan med vänster hand och så föll jag bakåt vid två tester. Jag får en remiss till neurologen för utredning, hoppas att det går fort.
Nåt svar på smärtan i benen och fötterna fick jag inte idag utan får invänta blodprover och remissen. Alltid denna väntan! Jag orkar inte ha ont längre, är det lixom ingen som förstår det? Smärtan äter upp mig.

I onsdags fick barnen sova hos mormor och morfar så dom fick lite ledigt på höstlovet och komma hemifrån. Dom tycker det är jobbigt när jag inte mår bra och det förstår jag. Jag behöver också få vara mig själv, när dom är hemma måste jag hela tiden försöka se ut som om det är okej och det är väldigt jobbigt. Jag kan inte visa att jag har ont, inte när det är som värst. Jag går undan eller sätter på en mask för jag vill inte att nån ska tycka synd om mig, det får mig illa till mods och det är nog därför jag har svårt att prata om det så ofta blir det att jag svarar att allt är bra bara för att slippa undan. Fegt kanske!?

Smärtan har varit okej nu i några timmar sedan jag tog medicinen men börjar öka. Smärtan ilar genom ena benet medans det i andra bara värker i vaden. Smärtan i fötterna finns även fast jag sitter och när jag tar på dom så ömmar det.
Andningen är tung och höger lunga gör riktigt ont vid varje andetag och jag kan bara ytandas, tyvärr kan jag skada lungorna mer genom att göra så men jag klarar inte att djupandas, det gör så fruktansvärt ont. Jag har gått hos läkare och sjukgymnaster i omgångar för att lära mig att andas riktigt men när smärtan blir för stark fungerar inte det. Då är det bara att försöka överleva.

På eftermiddagen knackade det på dörren och när jag öppnar står det en okänd människa där med blommor! Det var ett blombud och någon hade skickat blommor till mig :-) Så underbart glad, så härligt att veta att det finns någon där som tänker på mig ibland. Jag förstod nästan vem som skickat dom innan jag öppnade och jag hade rätt, det var min kära moster <3
Hon är så underbar och jag har alltid vetat att hon finns där. Tack snälla goa moster <3 det värmde så jättemycket och även fast jag haft så ont idag så har jag varit glad. Tänk vad omtanke gör, jag tittar på den och ler :-)





Ta hand om varandra! Kram

Av Catarina - 27 oktober 2013 18:01

Lungsäcksinflammation igen! Jag är så trött på det här nu.
I fredags var jag urdålig och fick förutom stark smärta i lungorna stickningari bröstet och det var som att ha en stor sten liggandes på bröstet. Jag fick ta nitroglycerin sprayen flera gånger innan det släppte.
I går svullnade benet upp och det var som en ilande smärta i det hela kvällen.

Jag kämpar för att hålla mig hemma varje dag och jag hoppas att det får förbli så. Jag verkligen avskyr sjukhus!

Det är så typiskt och trist att barnen ska ha lov nästa vecka och jag kan inte ha dom hemma :-(
Dom hade behövt lite ledigt!

Ta hand om varandra! Kram



Gjorde lite höstmys på verandan innan jag blev dålig :-)

Presentation

  Jag är en 39 årig 5 barns mamma

Translate

Gästbok

Buzzador

 

Jag väntar på en ny kampanj

 

Arkiv

Frågeruta

20 besvarade frågor

Kategorier

Senaste inläggen

Bloggar jag följer

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2018
>>>

Sök i bloggen

RSS

Fler besökare till bloggen

Bloggportalen

Allmänt

Skapa flashcards