Jag vet inte vad jag ska göra. Vet inte hur jag ska kunna leva med min värk och smärta, vissa dagar känns allt så hopplöst men andra dagar så fungerar det ganska bra. Jag fixade till och med en semester även om jag bet ihop ordentligt för barnens skull. Jag har blivit en mästare på skådespel och att dölja hur ont jag har. Och jag vill egentligen inte ha det så, det är inte rättvist mot mig själv. Men jag vill inte heller ha medlidande och en massa frågor eller se mina barns ledsna ögon. Så vad är rätt och vad är fel? Det finns nog inga rätt eller fel... men är det så här det ska vara? Hela livet? Ska jag le fast jag gråter! Nu är jag dessutom utestäng från vården då deras jävla nerskärningar ska drabba mig, det om något är inte rättvist och jag känner mig väldigt liten. Jag kämpade i många år för den hjälpen jag fick och den läkare jag hade har varit helt underbar och hjälpte mig med allt! precis allt...tog till och med kontakt med försäkringskassan när det krånglade och ställde allt till rätta. Och nu står jag här...ensam! Ingen läkare alls, bara vårdcentralen att vända mig till och det är som att åka till en cykelverkstad och be dom hjälpa till med smärtan och att andas! Ge mig en cykelpump för fan!

Om en månad får jag se resultatet av det, min sjukskrivning går ut då och senast vc skrev en sån gick den inte igenom och fk kontaktade min smärtläkare och bad dom ta hand om den. Jag är sååå ledssen att hon slutade :( Det är ganska konstigt att även fast jag varit helt sjukskriven i nästan 5 år så blir jag bara sjukskriven för 2 månader åt gången. Mycket pappers arbete.

Det enda som smärtmottagningen vill hjälpa mig med är min medicinering, det är det ingen annan som får tydligen, då duger det minsan...skriv ut tabletter så jag är tyst va?

Nä förtvivlan sköljer över mig och jag vet inte vart jag ska vända mig, jag har inte orken eller nån energi att hålla på att böna och be om hjälp, jag vill använda det lilla jag har till mina barn för dom förtjänar det mest!

Jag har beställt alla journal kopior hem nu och håller på och läser men det är så jobbigt att gå igenom att jag bara orkar lite åt gången, det är jobbigt att läsa vad andra skrivit om mig och särskilt då jag varit som sjukast! Mycket som jag aldrig fått reda på och som jag kanske önskar jag inte visste heller... Men tror innerst inne att det kan vara bra att veta och en del ska jag även ta upp! Jag är så tacksam att min vän tippsade mig att det var fritt att beställa hem kopiorna av journalen och att även kunna bestrida det som står och få en del borttaget. Det finns nog många där ute som behöver den tjänsten.

Jag har två val nu, bita ihop och le eller kämpa... om jag orkar....

Jag hoppas ni får sova! Kram

 

nathalie

10 juli 2012 16:10

Jag beundrar din blogg! Kämpa på..

http://ellenathalie.bloggplatsen.se

Catarina

10 juli 2012 17:06

Tack, Det var roligt!

 

nathalie

11 juli 2012 14:30

:)!

http://ellenathalie.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är en buzzador och är med i kampanj, jag har fått produkter från Garnier att testa. Jag fick Garnier Olia 9.0 - Ljusblond. Lite skillnad såg jag men inte mycket. Det positiva var att det luktade gott och det negativa var att krämen var svår att...

Vi har fått testa Arlas ekologiska ost Tidan. Den blev en superhit hemma hos oss? Den passade perfekt både på frukostmackan och hårdmackan till middagen. #arlaekologiskost #arlako #buzzador ...

Jag och min 8 åriga dotter har fått testat bokklubben Twinsy. Det är anpassade böcker för barn i lågstadiet. Clara tyckte mycket om böckerna och det var perfekt för mig att läsa högt för henne men även var det lätt för Clara att läsa själv. Det får...

I onsdags ökade plötsligt smärtorna i lungorna och även andningen påverkades så det blev en tur till VC men väl där så skickade dom mig vidare till akuten i mora. Väl där blir jag sämre och jag får allt jobbigare att andas. När dom kollar syresättnin...

I fredags fyllde min son 20 år! Vart sjutton tar åren vägen? Jag hade hittat på en överaskning på lördagen så på fredag kväll dök dom alla upp. Det var supermysigt att ha huset fullt men med 8 personer är huset väldigt trångt. David visste ingent...