Det är INTE tillåtet att kopiera & sprida mina texter & bilder!

Det är INTE tillåtet att kopiera & sprida mina texter & bilder!

Varför kommer allting sånt som jag gömt undan i min tunga ryggsäck fram när jag mår som sämst? Det var en som sa att minnen inte kommer fram förens man klarar av att hantera det. Vet inte riktigt om jag kan hålla med. Känner mig inte upplagd eller stark nog för att behöva tänka på det också. Det är mycket som hänt i mitt liv, mycket sorger.
Själva misshandeln av mig är inte så jobbig utan värst var det när barnen fick stryk! Det var både psykisk och fysiskt. Det tog jag inte utan flyttade och det tog riktigt hus i helvete och tre års hot. Även misshandel och barnen kom inte undan dom helger dom var där.
Det hela slutade med att polisen blev inkopplad och min stackars son hamnade i polis förhör endast sex år gammal! Såklart sa han inget om sig själv utan det enda han sa var att pappa slår min mamma. Vilken sexåring anger sin förälder? Särskilt som han kämpade för att få sin pappa att tycka om honom.
Vi fick tillslut gå under jorden! Jag fick inte tala om för någon vart jag skulle, inte ens mamma och pappa. Byta telefonnummer. Mina stackars barn förstod ingenting och jag visste inte hur mycket man berättar för en fyra och sexåring. Det var fruktansvärt, pojkarna fick sluta dagis och sex års och jag grät för deras skull och förbannade mig själv som utsatte dom för det här bara för att jag var ung och dum och inte kunde se vad han var för person. Samtidigt som jag bröt ihop så var jag tvungen att se till så det blev som ett äventyr för grabbarna, en semester helt enkelt för prata illa om deras pappa inför dom skulle jag aldrig göra så då kunde jag inte säga sanningen heller. Jag vet att dom frågade varför dom inte skulle åka till pappa eller varför dom inte fick ringa men jag kommer inte ihåg vad jag svarade. Det är borta!
Han hotade socialen och blev helt galen när han fick reda på att vi bodde på hemlig ort men likförbannat så tog det 3 månader så fick han träffa dom med soc som sällskap. Han snackade sig ur allting och vände allting emot oss. Det var mitt fel allting och det var väl klart att han blev arg på mig när han blev tvungen att betala underhåll! Såklart!!!
Nej det är jobbigt att se tillbaka på allt som hände då och värst av allt är ju att barnen blev inblandade i allt.

Det här är ingenting som jag pratar om men min man vet vad vi gick igenom då, eller lite iaf.
Jag träffade honom precis två veckor innan vi gick under jorden så det var extra jobbigt. Jag var säker på att han skulle dra sig ur när han fick reda på det men han stannade och stöttade mig hela tiden.
Det var en liten bit ur mitt liv! Jag skulle kunna skriva en bok om bara den upplevelsen, så mycket finns det att berätta. När jag läser igenom det jag skrivit så känns det bara rörigt och jag får god lust att radera alltihop men varför egentligen? Det är rörigt i mitt huvud bland alla minnen och det finns minnesluckor!

Ta hand om varandra!

Idag har mina gofisar fått tagit kort för bästa fotografen Ida Melin.
Jag älskar hennes foton då hon dels har vit bakrund ist för den här tråkiga blåa men sen vill hon också att barnen har sina favoritkläder på sig och någon favoritsak eller gosedjur så det blir personliga kort.
Det är femte året nu med henne och mina barn har stått, suttit, legat så i år visste jag inte vad dom skulle hitta på för kul. Men Ida hade en super ide! Rygg mot rygg :) passade superbra då dom hade lite tuffare kläder på sig i år. Clara var förfärad då jag hade köpt trasiga jeans åt henne ;) jag fick förklar att dom skulle se ut så och att det var fejk hål. Hon tittade på mig jättelänge och utbrister sen: men mamma! Du har alltid sagt att vi ska ha hela och rena kläder. haha gofisen :) så rätt men jeansen var så tuffa att jag inte kunde låta bli.
Det ska bli så spännande att få se korten och jag hoppas att vi inte behöver vänta för länge.

På fm idag blev jag skraj, min smärta i lungorna ändrades och pulsen gick upp ganska mycket men efter ett par timmar så lugnade det ner sig igen och vanliga onda var där igen. Jättekonstigt var det. Jag hoppas att det inte händer igen för det var läskigt!

Ta hand om varandra! Kram

Jag blir så trött på mig själv, jag mår verkligen dåligt nu och smärtan driver mig till vansinne. Mitt humör är inte ett dugg bättre, jag fräser för minsta lilla, jag är ledsen, sorgsen, utbrott orkar jag inte då energin är slut.
En kväll här så trodde jag faktiskt att min kropp skulle gå sönder av smärtan och då önskade jag faktiskt att jag skulle somna och aldrig behöva vakna igen. En fruktansvärd tanke så här i efterhand och något som jag varit så rädd för då det faktiskt hänt såna som har samma sjukdom som jag.

Men när det gör så ont och har gjort ont i flera veckor nu så tappar jag mig själv och orkar inte riktigt kämpa utan ger upp mig själv helt. Det enda jag bryr mig om är barnen! Resten som tvätt, disk, man ;) osv finns ingen energi till så man kan säga att min stackars man jobbar heltid på jobbet och heltid hemma. Det ger mig så dåligt samvete och jag känner mig som slöaste, lataste människan på jorden. Men jag vet att om det vore tvärtom så skulle jag göra samma sak utan att tänka så.
Det heter ju i lust och nöd!

Jah hoppas att jag får kraft nånstans i från så jag orkar att ringa och beställa tid för ett läkar besök. Det är ingen ide att åka in akut för då pumpar dom mig full i morfin och in i magnetröntgen. Har varit i maskinen så många gånger nu att det finns en risk för min hälsa, det står till och med i min journal att det får bara ske i absoluta nödfall. Dessutom ställer jag till problem hemma då min man inte kan jobba då han ju jobbar skift och ekonomiskt är det en katastrof men sen mår mina barn så dåligt och blir rädda och det är inte värt det. Jag vet när jag MÅSTE åka in och det är när jag absolut inte kan andas, smärtorna har jag lärt mig att klara av men såklart finns en gräns där med.
Jag hoppas verkligen att jag snart får bli människa igen och det vore så underbart om jag kunde få ha lite tur i livet nångång!

Ta hand om varandra! Kram

Jag deltar i en tävling hos bondmoran :) Jag föreslår att även du gör det.

Jag lägger ut en länk nedan så knalla in där och var med du också, du ser nedan vilka vinster som finns ;)

http://bondmoran.nu/

Tvaga och putsa bilen. Eller kroppen. Det är frågan… TÄVLING!

Hittade en jättebra sida, blogstart heter den och där kan du besöka slumpade bloggar och sen få besökare tillbaka till din blogg!

Jag tycker den är bra för att jag på ett enkelt sätt kan hitta en intressant blogg.

Jag lägger ut en länk här nedan så kan ni kika in och se själva vad ni tycker. Ingenting som kostar något.

http://blogstart.se/

I natt blev det inte många timmars sömn då jag hade så ont. Sovmorgonen gick åt skogen då David skulle åka tidigt till Ludvika, han skulle träffa sin tjej   

Sen har jag och Gabriel legat och tittat på film halva dagen och clara åkte till en kompis och lekte.

På eftermiddagen åkte anders och Gabriel till stugan, dom skulle köra in ved och Gabriel ville fiska. min syster och Indra är också där så dom har haft jätte roligt.

Jag och Clara har haft mys och tittat på Lorax och ätit popcorn   

När hon la sig så skulle hon sova i Gabriels säng och inte min! Konstigt men hon lovade iallafall att komma in i morgon bitti och mysa med mig   på veckorna hinner vi inte med det så vi måste passa på på helgerna. Det finns inget härligare än att ligga i sängen allihop och halvsova och snoza in deras underbara doft.

Det känns lite surt då jag sabbade våran resa till Torsby i helgen  Vi hade planerat att åka dit och hälsa på mamma och pappa på marknaden och sova kvar i stugan dom hyr, vi vet inte hur länge till pappa orkar hålla på och han har börjat att säga ifrån sig en massa marknader. När jag pratade med mamma i telefonen så hördes det att dom var besvikna och lika min familj hade sett fram emot det. Men jag kan inte, jag måste börja lyssna på min kropp och när jag knappt klarar att stå på benen så ska jag definitivt inte knalla runt på marknader. 

Vi får satsa på Rättviks marknad istället och hoppas att jag är på benen då.

Idag när jag låg i soffan så blev jag så himla sugen att ut och springa! Helknäppt eftersom det är någonting jag inte har kunnat göra på många många år då jag förstörde knäna i tonåren då jag sprang i platta skor på asfalt. Även om knäna hade varit okej så fungerar det ändå inte för lungorna men jag älskade att springa, jag kände mig fri på nåt konstigt sätt.

Ha en underbar helg och ta hand om varandra! Kram