Idag är en sån dag som jag helst av allt skulle vilja slippa.
Tankarna far runt i huvudet och det enda jag känner är otillräcklighet. Jag känner mig så värdelös när jag inte klarar av att göra det som jag vill göra, när jag bara kan ligga här med min förbannade smärta.
Det är så mycket som jag borde, vill & måste göra.

Vilja är sjuk, hon hade juverinflammation i början av feb & har en cancertumör i magen. Det är fortfarande öppet i magen och fast det gått flera veckor så börjar det rinna var igen. Vi måste ta ett beslut snart, hon är 12 år så nån operation blir det inte.
Det är jättejobbigt att fatta ett sånt beslut.

Gabriel har det jobbigt i skolan, han känner sig inte trygg där och självförtroendet har åkt i botten. Innan sportlovet hände ännu en grej som blev droppen och jag var tvungen att vara med honom i skolan. Nu har vi varit i kontakt med fröken och rektor och alla försöker fixa allt vad dom kan för att få det att fungera. Dom är helt otroliga, det känns så skönt med sånt stöd.
Med allt som hänt så har det också blivit att Gabriel knappt säger någonting längre, han kör på och låssas att allt är bra.
Det är jobbigt när han inte kan prata med mig men jag hoppas att han pratar med kuratorn så han får ur sig lite.
Det är tufft att veta att ens barn inte mår bra i skolan, jag har gjort allt jag kan göra nu men önskar det fanns mer.

Ha en bra dag! Kram

Vilja med barnen.

Söndagsutflykt, bla. den som gjort att jag ligger här, men det var såklart värt det.