Direktlänk till inlägg 11 april 2014
Verkligheten har kommit i kapp mig, ju bättre Gabriel blivit ju mer känner jag att jag kan börja släppa oron och stressen som varit. Idag har jag knappt orkat vara uppe, det är svårt att ta igen så mycket förlorad sömn och
alla drar i mig från olika håll, alla barn har något behov som ska uppfyllas.
Gabriel sov ända till tio i morse och vaknade på strålande humör.
Ser du mamma, det är mycket bättre än i går!
Han har varit ut och snickrat lite på kojan och lekt inne och har nu tonvis med energi, han och Clara har bråkat så det står härliga till så nu känner jag igen min son igen ;-) det är härligt!
Han är nu jätteglad att han gjorde operationen fast han var så rädd och jag tycker han har vuxit mycket dom här dagarna.
Nu hoppas jag bara att det fortsätter och blir så bra som möjligt för honom, det är han värd.
På söndag ska han ha kalas igen för farbröder & kusiner men barnkalaset får vänta ett tag till :-)
Jag önskar er alla en underbar helg!
Kram
I onsdags ökade plötsligt smärtorna i lungorna och även andningen påverkades så det blev en tur till VC men väl där så skickade dom mig vidare till akuten i mora. Väl där blir jag sämre och jag får allt jobbigare att andas. När dom kollar syresättnin...
Jag väntar på en ny kampanj
|
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | |||
14 |
15 | 16 | 17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 | 23 | 24 |
25 | 26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 | |||||||
|