Idag firade vi Johannes, mamma och pappa kom redan efter tolv och då började vi förbereda maten. Vi hade galet nog bestämt att vi skulle äta plankstek allihop. Tio personer!!! En ugn och 5 hungriga karlar ;-)
Det tog tid att förbereda, vi hade bestämt att vi skulle äta vid två men klockan blev nog efter tre innan vi fick börja äta. Det var så himla gott och det var synd att jag inte fotade för den vart superfin. Skulle fotat köks kaoset också , det var riktigt kaos och eftersom vi skulle ha sparris inlindad i bacon, champinjoner, potatismos, oxfile, tomat och zuccini så blev det en hel del disk.
Men kul hade vi :-)
Önskar bara att jag mått bättre, till en början gick det bra men när jag höll på att spritsa moset blev yrseln värre och jag kände hur kallsvetten rann på kroppen, det kändes som om jag tappade all ork och energi, jag mådde uruselt men kan inte visa nåt för mamma och pappa, dom blir bara oroliga och dessutom var det fest och vi skulle fira Johannes inte beklaga oss för en massa krämpor.
När jag ätit lite blev det bara värre, illamåendet flög på mig och jag blev ännu yrare. Klarade iaf äta lite till innan jag fick ge upp, t-shirten blev blöt och det droppade från nacken och jag var bara tvungen att komma därifrån. Det var hemskt.
Bytte kläder och la mig i soffan en stund och det blev bättre. Jag är så tacksam att gästerna tog hand om disken!
Efter det skulle vi fika och äta mammas goda pinoccio tårta och då mådde jag ganska bra.
Det tråkigaste var att hans present inte hade kommit. Grrr, kan aldrig lita på leverans tiden. Men han fick se bild på vad det var och han blev jätteglad :-)
Han fick också en full 5 liters bensin dunk ;-) han har förmågan att tro att bensinen alltid räcker längre än vad den gör.

Sen tog Anders Gabriel och åkte ut till svärmors sommar stuga för övernattning, Johannes skulle och bowla och sen till Sälen på rajtan tajtan, David fick vara chaufför till brorsan och jag och Clara har tittat på film och myst, bara hon och jag <3

Nu är det ganska okej förutom ledvärk och lite ont i vänster lunga, men bara då jag djupandas.

Jag fick se att vädret på min telefon flippat lite, 40° varmt ute idag!? Näää tror inte det ;-)

Önskar er alla en härlig helg!
Kram

Det har varit några tuffa dagar, jag mådde ju inte så bra när vi var till mora och efter det har det bara blivit värre med yrseln och jag är så svag i hela kroppen. Nu äntligen börjar det värsta släppa och jag tänkte försöka skriva ett inlägg. Jag har inte kunnat läsa, sova riktigt för det bara snurrar och flyter omkring. Det är lite läskigt och väldigt irriterande. Jag har saknat att läsa alla bloggar och jag har saknat att kunna skriva!

I går hade jag ljusparty :-) å så roligt det var!!! Det kom så många härliga människor och underbara T som höll i visningen, tack snälla för att du kom :-)
Syrran kom tidigare och drog upp mig ur soffan en och en halv timme innan visningen, det var nog tur annars hade jag legat i pyamas när alla kom ;-)
Det är tungt när kroppen inte orkar så det var tur hon pushade på mig. Och så förberedde syrran och mamma fikat vi skulle ha. Utan dom hade jag inte orkat, tack <3

I morgon blir det äntligen kalas för Johannes som fyllde 20 år 29 december.
Det är lite trist för hans present har inte kommit :-( trodde verkligen det skulle hinna!


Kram

I morse bar det av mot Mora. Gabriel skulle till ungdomsmedicin mottagningen för att kolla upp vikten. Skolsköterskan hade skickat brev dit vid sista viktkontrollen. Han har alltid legat vid nedersta raden i viktkurvan men nu har han stannat.
Han har tagit alla prover som finns snart plus att dom har kollat upp allergier men han är kärnfrisk förutom att han inte växer. Nu vägde han 22 kg och fyller 10 år i början på april. Det är för lite! Han har inte ett gram fett på kroppen men som sagt, han är frisk!
Nu får vi remiss till falun för att disskutera tillväxthormon behandling, jag är inte jätteinsatt vad det innebär än eftersom det inte är någonting som vi har tänkt på men det är väl det läkaren ska informera om.
Gabriel är bara glad att han slapp blodprov ;-)

Överlycklig över att få äta på mc donalds, det är inte ofta det händer så det är spännande :-)

I Mora var det vår! Gräsmattorna var framme och det var väl bara snöhögarna kvar. Skillnad fast det bara skiljer 9 mil mot hemma.

Det var tungt i morse för jag vaknade med huvudvärk och mådde inte jättebra. Jag har ingen energi alls men det har funkat, sov på vägen dit.
När vi ändå var där så passade jag på att handla lite kläder till barnen, hittade snygga skjortor, chinos och t-shirt till Gabriel. Clara får en blus och en tröja. Härligt med rea :-)

Nu är vi äntligen på hemväg!

Kram

Televinken ringde igen!
Jag svarade och det han ville veta var vilka böcker jag läser, roman, deckare mm.
Jag läser inte sa jag ( jag ljög! Tyckte inte dom hade med det att göra och ska det stå någonstans så kommer bara flera att ringa)
Han var snabb att avsluta.
Syrran sökte reda på vart det var ifrån och dom ringer från många olika nummer.
Varför ska man behöva nix när dom slinker igenom ändå?

Har ni nånsin träffat nån och känt att ni klickade direkt? Ungefär som om man känt varandra hela livet fast man nyss träffats?
Många gånger har det hänt under lustiga situationer.
Jag har varit med om det flera gånger och jag har kvar dessa fina människor i mitt liv. Det är en otroligt häftig känsla. Och fast vi inte pratat på ett halvår så plockar vi direkt upp tråden och fortsätter som vanligt.

Jag kan berätta om en :-)

2003 satt jag och ringde runt eftersom vi var sugna att ta en samojedvalp på foder, alltså vara fodervärd.
Jag ringde många samojeduppfödare runt om i sverige och så ett samtal, där hände det.
Hon var inte säker om hon ville lämna ut henne på foder utan skulle fundera några dagar och ville vi skulle komma dit så hon fick träffa oss och vi hunden.
Redan i telefonen gillade jag uppfödaren och kände att vi var på samma våglängd men när vi träffades hände någonting, det var som om jag redan hade träffat henne och vi kom väldigt bra överens :-)
Det roliga var att Valpens far ägdes av en tjej som jag bott granne med, umgåtts mycket med och varit hundvakt åt ;-) när jag fick reda på det kändes det verkligen skumt. Vilket sammanträffande! Det var som om det var meningen att våra vägar skulle korsas.
Vi fick våran Vilja på foder men jag fick även någonting större, en riktig vän, en vän för livet!
Hon finns alltid där när jag behöver någon att luta mig mot, precis som jag gör för henne!

Ta hand om varandra! Kram

Nu har det ringt ett stockholms nummer i flera dagar till både mobilen och hemtelefonen och i telefonen har jag appen 'vem ringer' (tror den heter så)
Och då står det Televinken!
Är det nåt skämt? Det är ialla fall nån försäljare det har jag listat ut.
Skulle skämta med mina barn och säga att televinken ringt men dom visste inte ens vem det var! Dagens unga...vet ingenting ;-)
Hoppas jag hinner svara i morgon.
Nån som känner igen?

Idag kom syrran på besök och det var jättekul, även fast jag inte var på topp.
Det var inte hon heller så vi matchade bra :-)
Skönt att få sitta och prata om allt och ingenting.
Det har blivit dåligt med umgänge fast vi bara har några fjuttiga kilometer emellan oss. Det är alltid nåt som ska göras.


I morse somnade jag vid fem, (larmet ringer som vanligt 06.00) Anders gick upp kvart i fyra och åkte till jobbet och då blev jag riktigt irriterad. Han hade lyckats fått ihop över 6 timmars sömn och här låg jag, klarvaken och så ont att jag inte kunde ligga stilla. Orättvist!
Jag hade så gärna bytt liv med honom där och önskade att jag kunnat hoppa in i filmen freaky friday och bytt kropp, bara för en dag, för han håller på att bli förkyld igen och ALLA vet ju hur hemskt det är för en man! då tar jag nog hellre mina smärtor ;-)

Barnen såg på bolibompa i höstas och då var det ett program som heter Barn på sjukhus återträff och i första avsnittet var det med en flicka från dalarna som haft en hjärntumör, hon och hennes mamma gjorde änglar och sålde till förmån för barncancerfonden. Det ville mina också göra, ( behöver jag nämna hur stolt jag vart i det ögonblicket?) jag beställde hem pärlor och annat som behövdes och nu har dom fått ihop ett gäng änglar. Vissa blir örhängen och andra blir det en liten hake på så man kan fästa den vart man vill.
Nu ska vi bara hitta ett lämpligt pris och sen får vi fundera hur dom ska säljas.

Ta hand om varandra! Kram

Jag fick en kommentar häromdagen där jag uppmanades att ta kontakt med en tjej via mail. Nyfiken som jag är gjorde jag det ;-)

Hon ville sälja Fitline till mig, ett pulver som jag skulle blanda ut i vatten och dricka. Det skulle vara superbra mot värk, migrän och ge mer energi. Det fanns mycket det var bra för.
Det gav näring direkt till cellerna!? Och kroppen behöver 'bränsle' för att fungera var några meningar hon använde.
Företaget hette PM och var från tyskland.
Det säljs inte i nån affär utan det säljs mellan person till person och om jag skulle sälja vidare till släkt och vänner så fick jag billigare dom produkter jag köpte.

Tyckte det hela lät för bra för att vara sant och googlade Fitline.
Det jag fick upp var pyramidspel och bluff produkter.
Andra sidor stod det om solskenshistorier, folk hade blivit helt botade från både det ena och det andra och var så nöjda.
Men, en del hade fått allvarliga allergi reaktioner och andra hemska biverkningar.
Det kostar ordentligt för att experimentera med det, 849:- × 3 för man var tvungen att prenumerera för 3 månader åt gången så att man "slapp" hämta ut paket varje månad.

Jag vet inte alls vad det här är men det är ingenting för mig, jag varken vill exprimentera med min kropp eller har såna summor att lägga ut.

Kram

Det känns i hela kroppen efter att ha tagit sig igenom hela vasaloppet....i soffan ;-)
Jag och mannen låg i varsin ända och kikade och spännande blev det vid målgången.
Min dröm i många år har varit att åka tjejvasan eller hela vasaloppet och jag är arg på mig själv att jag sköt upp det och inte åkte när jag hade kunnat.
Det känns lite surt om man säger så.

I går kväll när jag var in och stoppade om och släckte lampor hos dottern kunde jag inte låta bli att ta ett kort, jag ville bara ta upp och krama om henne, dom är så goa när dom sover <3
Goa underbara Clara.

Jag är lite trött på det här slaskandet nu, det snöar, sen tinar det och sen kommer det lite
till och så fortsätter det. Minus 5 ° kallt och sol vill jag ha nu. Må lite bättre och kunna ta en skogspromenad :-)
Inte mycket kan slå det.
Nu är det inte ens kul att åka skoter och till stugan har vi inte varit till på länge, längtar...

Mår lite bättre idag även om jag har ont så är jag piggare och har lite mer ork.
Så jag hoppas att det går frammåt nu.

Ha en härlig söndag! Kram

I går firade jag och min man 6 årig bröllopsdag :-) Fast egentligen gifte vi oss på skottdagen 29/2 och först trodde Andersatt vi bara behövde fira vart 4 år ;-)

Fast 6 år är väl inte så mycket, räknade ut hur länge vi har varit tillsammans och det var 14 år!!!
15 år i november. Herrejisses....när hände det!?

Anders kom hem med röda rosor och hade bjudit hit våra föräldrar på fika och sen tog mamma och pappa med sig barnen hem till sig för Anders hade planerat att vi skulle ut och äta på kvällen :-)
Vi åt supergod mat och det var härligt att komma ut bara han och jag <3
Vi hämtade barnen idag på eftermiddagen och i kväll myste vi bara.

Jag har inte mått så bra dom sista dagarna och har nog en början på en ny lungsäcksinflammation :-(
Hoppas det blir lindrigt.

Ta hand om varandra! Kram