Ligger i badet och försöker överleva smärtorna, det började jobbigt men nu är det värre än värst.
Det är liksom inte bara en grej utan det utökas, precis som febern.
Inte bra att bada så varmt med feber men annars skulle jag bli vansinnig, måste få vila lite.
Ena stunden känner jag att jag nog skulle behöva åka in och få hjälp med smärtorna och andningen men samtidigt så är det bara en dum förkylning, jag blir väl bara värre eftersom lungorna redan är så nedsatta och jag får väl härda ut ett par dar.
Avskyr sjukhus, litar absolut inte på läkare.
Jag kommer nog heller inte att dö av förkylningen ;-)

Det är skönt att kunna lufta tankarna och gnälla lite, säger inte mycket till mannen för han blir bara orolig och det avskyr jag.
Jag har skrivit det många gånger förut men jag är inte heller någon som brukar säga mycket när jag är dålig, jag vet inte varför det är så svårt att tala om hur det är, det är lättare att säga att det är okej eller det blir bättre snart.
Vem försöker jag lura, mig själv eller andra?
Iaf VET jag att det bli bättre, förr eller senare.

I natt hoppas jag få sova och i morgon när jag vaknar hoppas jag att jag mår mycket bättre!


Ta hand om varandra! Kram