...va busigt skrev David tillbaka :)
Jag fick nog när klockan blev kvart i åtta. Smärtan höll på att äta mig levande. Anders har nu hämtat mig och jag är på väg hem till min underbara säng. Barnen är hos syrran och får sova där i natt :( vi kommer så sent och jag har inte sovit på två nätter och har så ont så det är bäst fast jag längtar ihjäl mig efter dom.

Jag har bara gjort hörseltestet och det gjorde jag klockan tre sen har jag suttit på en stol och väntat på läkaren tillsammans med ett fullt väntrum som ökade hela tiden då det kom folk från akuten.
Jag gav upp tjugo i åtta och tog min papperskasse och gick, jag sa ingenting och jag vände mig inte om. Hade jag gjort det hade jag börjat gråta för jag hade så ont! Jag bet ihop och gick och funderade hur sjutton dom i mora kunde säga att jag hade läkartid halv fyra!

Kram

Sitter i ett väntrum och har gjort så i snart 4 timmar...blir vansinnig av smärtan och det är packat med folk så det blir ännu jobbigare.
Jag vill inte vara runt en massa folk när jag har ont.
Anders är på väg! Jag tänker åka hem..och kommer inte läkaren snart så går jag, det finns gränser för hur länge jag klarar av att sitta här och ha så ont och så har jag två timmar i bilen sen :( pust!
Jag kom klockan tre till falun och fick göra hörseltestet direkt sen dess har jag suttit i två olika väntrum och väntat på läkaren. På första stället stängde dom.
Vi får se hur allt blir!

Kram

På väg till falun för att få träffa en öron specialist. Jag var och gjorde MRT på hjärnan, jag har varit i den maskinen så många gånger att det står i min journal att jag bara får göra det vid livshotande tillfällen. Idag fick jag panik! Jag mådde jättedåligt när jag blev instängd och var så nära att trycka på larmet flera gånger men höll mig. Det tog över 20 minuter och det smällde, ruskade och slog så jag trodde hjärnan skulle hoppa ur på mig.
Jag blev tvungen att få morfin efteråt.

Sen kom mina grabbar och hälsade på :) så gulligt av dom! Dom hade köpt med lakritsbilar och läsk åt mig :)
Synd bara att jag mådde så illa att jag inte kunde äta. När dom var där kom det en sköterska och sa att jag skulle till falun om en halvtimme! Och berättade att transporten var beställd så jag fick packa ihop mina saker. Panik!
Sen innan jag åkte så kom läkaren och berättade hur röntgen sett ut. Det syntes ingenting uppenbart och inga skador på hjärnan, tack för det! Det kunde ha varit en propp som löst upp sig själv men eftersom mora inte har någon öronläkare måste jag alltså till falun. Det är så långt hemifrån bara...

Gabriel hade gråtit i flera timmar och grät sig till söms :( Till och med fröken i skolan hade sett att han var ledsen och det är inte vanligt. Han brukar inte reagera så här starkt! Prinsen min <3
Clara hade frågat hur länge jag varit borta och Anders svarade ett par dar och då sa hon; vet du det känns som 100
Gofian min <3

Kram

Inte mycket sömn blev det i natt, tanterna har stökat hela natten, en skulle hem hela tiden och en skulle inte sova och den tredje snarkade som en hel karl!
När jag kommer hem kommer jag att uppskatta min egen säng oerhört mycket. Och lugnet, dom babblar, ropar och larmet piper hela tiden.
Det var överfullt här så jag tror en ligger i korridoren tillochmed så byta rum var omöjligt :(

Ligger och väntar på att få åka ner på MRI så jag kanske kan få ett svar nångång. Jag tror inte det är nåt farligt men man vet ju aldrig så oron ligger som ett svart moln över mig.

Nu ska jag vila så jag orkar med dagen
Kram