Det finns så många tankar i mitt huvud som jag aldrig vill tänka klart. Vill inte tänka på framtiden när jag inte vet vad som kommer att hända. Jag får panik när jag inser att jag inte har någon kontroll över mitt liv, jag vet ingenting vad som kommer att hända framöver med mig och det skrämmer mig jättemycket.

Hur kommer vi i familjen att orka, det tär och nöter enormt att vara sjuk så här länge. Att vara instängd utan förmåga att kunna göra någonting på egen hand och vara beroende av någon annan hela tiden driver mig till vansinne. Tror nog min man känner likadant! Så i framtiden kanske det inte finns något vi, bara för att jag är sjuk. 

Denna j-a sjukdom, varför liksom? Så fruktansvärt onödigt! 

Men ändå, utan den hade jag inte haft min underbara dotter    så jag ångrar mig inte ett dugg på den punkten, men tycker synd om henne som aldrig fått ha en frisk mamma, för det är skillnad! Stor skillnad!

Jag tänker på vad jag gjort för ont i mitt tidigare liv, något hemsk måste det ha varit eftersom jag ska straffas så hårt i det här, ända från tonåren har jag fått smäll på smäll och lyckats klättra upp tills jag fått nästa smäll. Sista smällen, nu ligger jag! Jag tar mig inte upp igen, någonsin och jag sörjer....jag hade såna planer i mitt liv. Jag skulle ju plugga till förskolefröken, jobba och ta hand om mina barn, tävla med min hund, fixa huset, vara den mamma jag vill vara men inte kan. Sista smällen fick mig verkligen på fall och hur jag än kämpar varje dag så ramlar jag längre ner...

Jag vill gråta men kan inte! Det finns dom som har det värre och ingenting blir bättre av det, vi har varandra och jag hoppas fortfarande och tänker kämpa vidare för att kanske någongång få det liv som jag önskar mig.

Jag är inte längre stark men viljan finns!

Ta hand om varandra! Kram

Snart så kommer tomten, trallalalala trallalala ;)
Dagarna flyger fram och jag har fått tagit bort många saker från alla mina måsten. Ja för det är ju det, mina. ingen begär allt som jag vill göra och julen kommer ändå :)
Jag vill inte ligga under jul och absolut inte på sjukhus! Det är det inte värt bara för att jag vill ha det på ett visst sätt.

Idag kommer jag inte att göra någonting efter gårdagens smärtor, jag tänker bara stanna upp och vara med barnen. Glömma allt vad jul är bara för en dag.

Jag hoppas att Gabriel kommer att få dn bättre termin nästa år, han har mått dåligt dom här sista veckorna och har inte velat gå till skolan.
Det visar sig också genom att han är kaxig mot oss och dum mot lillasyster, jag förstår inte riktigt varför han ger igen på oss när det hänt nåt i skolan men han vill inte gärna prata om sånt även fast jag vill ;)
Sist nu när det var en som hade sönder bobben så var det något som brast och det går inte att prata med honom, han vill inte använda bobben heller fast Anders lyckades laga den. Det är sorligt och jag kan inte förstå varför barn är så elaka mot varandra!!!
Jag vet att han inte är nån ängel och han kan också!
Men jag hoppas att han aldrig någonsin skulle ha sönder något för nån av sina kompisar.
Så vi hoppas på ett bättre 2013!

Ha en bra dag! Kram