Min kropp är så slut, ingen kraft alls finns det kvar.
Jag har så fruktansvärt ont.
Knivar skär och karvar runt i sidan av bröstkorgen vid minsta andetag, huvudet snurrar och jag längtar bara efter att dra ett djupt andetag.
Trycket i bröstet bara byggs upp och ångesten över att inte kunna andas riktigt tar över mig. Jag andas men får ingen luft, det är inte tillräckligt och kroppen bara skriker efter mer.
Jag vill bara gå omkring men kan inte annat än att halvsitta upp. Jag stirrar tomt framför mig och inser för första gången på fem år att nu får det vara nog! Det räcker nu! Jag tänker inte acceptera att mitt liv ska se ut så här, jag måste hitta nån som kan och vill hjälpa mig.
Lederna i kroppen värker, handlederna är allra värst i kväll. Nacken och axlarna känner jag knappt längre, inflammationen i musklerna har varit där så länge så jag har vant mig.

Det här är mitt liv! Men det är inget liv!
Det är smärtsamt att tänka på var jag var innan...
Jag har idrottat och provat många olika sporter.
I orienteringen låg jag på 5e plats i sverige (eller om det var norden)
Jag vann flera skyttetävlingar, Jag tränade gymnastik flera gånger i veckan, spelade fotboll, sprang och gick flera kilometer varje dag, jag red varje dag och hade hand om 6 hästar! Och mycket mer...

DET var mitt liv! Jag var som en skållad råtta som for fram och tillbaka och alltid gjorde någonting. Och jag älskade varje minut!
Det saknar jag, jag vill fara fram i 100 km/h och få saker gjorda, jag avskyr att ligga i soffan och tala om för andra vad dom ska göra! Jag vill göra det själv.
Jag vill springa, känna håret fladdra i vinden igen! Frihetskänslan.

Jag vill så mycket men ändå så klarade jag inte ens av att följa min dotter till mora för att träffa logopeden.
Efteråt gick vi på några affärer och det räckte!
Jag kan inte acceptera det! Jag måste försöka förändra mitt liv nu innan jag går under och drar min familj med mig!
I morgon ringer jag....

Gabriel klass har gjort ett expriment i skolan som han ville visa mig,

Han var jättestolt över att kunna göra det själv och få berätta för mig.

Jag tyckte att det var lite häftigt :)

Han tog en tallrik med vatten i och sen tände han ett värmeljus som han lät flyta runt på tallriken. Sen tog han glasburken och ställde över ljuset och när syret tog slut slocknade ljuset och vattnet började fylla burken :) Häftigt!

I går kväll kunde han inte somna, han var orolig och ville inte sova själv. clara ville prova att sova i Davids rum för en gångs skull och det var väl inte bästa natten med tanke på vad som hände i skolan idag.

Klockan tio ger jag upp och han får somna i min säng men vi kommer överens om att pappa bär över honom när han somnat. Jag känner inte igen honom, när han skulle flytta honom så gråter han och sen blir han arg, jag får dåligt samvete då jag inte kan låta han ligga i våran säng i natt. Två nätter i rad har jag vaknat av att min rygg är totalt låst och jag har även haft mycket värk vilket är en mardröm att ha någon brevid sig så tätt, det blir så trångt och varmt och jag måste ligga helt stilla annars ramlar jag ur. Det här dåliga samvetet! Tänk om jag kunde få det att försvinna!

Ha en härlig dag! Kram