Jag orkar inte, blir så modfälld. Det blir bara värre och värre så hur sjutton ska jag orka ta en läkarkontakt? I kväll kunde jag inte ens prata när David ringde för jag hade så tungt att andas :( herregud! Jag vill inte smsa med mina barn. Vi pratar alltid på kvällen och jag blir så arg på mig själv och mitt förbaskade såkallade liv! Det finns ingen kraft, ingen ork och absolut ingen lust kvar! Men jag tänker att så länge jag blir arg så finns där en gnista även om den är långt in.

Nu ska jag krypa till kojs för i morgon måste jag gå upp 5.30 om jag ska orka/hinna fixa matsäck och Gabriel ska fixas för det är skolfotografering.
Jippi!

Ta hand om varandra! Kram