Jag skrev i förra inlägget att jag skulle lägga in en länk till en blogg som jag fick mycket inspiration av så här är länken:

http://food-and-health-in-my-way.bloggplatsen.se/

Kika gärna in där om ni är intresserade av god hälsosam mat :)

Ta hand om varandra! Kram

Hade jag fått bestämma idag så hade jag inte ens gått upp! Jag har verkligen mått skit idag och hela kroppen har kännts som om den var trasig. Till och med ögonen har gjort ont och svider, har fullt sjå att skriva eftersom jag inte ser riktigt. Bokstäverna flyttar sig och allt blir suddigt. Kallsvettig så fort jag gör något. Så, det här var inte min dag alls. Måste bara må bättre när bästa vännen kommer i morgon ;) Fast mår jag dåligt gör det inget för hon förstår.
Älsklingarna har lekt i lekstugan hela eftermiddagen och haft jättekul. Johannes har åkt hem till sig och ska jobba i morgon, David kom hem idag och jobbar oxå i morgon. Dom har fullt upp och det är synd attJohannes inte kunde få ett jobb här ist. Men man får ta det man får och vara glad över det!

Gjorde världens godaste köttfärssås idag. Hade i lite allt möjligt som vi hade hemma, rivna morötter och majs och lite soltorkad tomat och serverade med Bulgur och en riktig sallad (babyspenat, körsbärstomater, avokado, paprika och lite gurka) smaskens! Jag älskar sallader av alla dess slag. Jag har en dröm att kunna laga hälsosam mat för hela familjen men allt som är nyttigt äter inte min man, konstig smak, konstistens... Han ska ha husmans kost och pizza å hamburgare ibland. Jag klarar inte av att äya det nå mer, vet inte varför det har blivit så. Jag letar recept och har hittat en underbar hemsida som ger mig jättemycket inspiration. Jag kan inte länka från blogg appen så jag gör det när jag får tillgång till datorn. Den är värd att kika in på och jag kan nästan lova att du blir inspirerad :)
Tycker det känns lite läskigt när många nu börjar prata om att maten faktiskt kan göra oss sjuka och vissa ingridienser är det många E nummer och annat tok i. Så det är väl inte konstigt men vill jag verkligen ge det till mina barn? Hur påverkar det dom när dom växer? Jag är uppväxt på "riktig" mat. Alldrig halvfabrikat hemma hos oss utan mamma lagade allt från grunden. När jag var 15 hade vi aldrig ätit pizza hemma hos oss, låter ganska knäppt men så var det, mamma och pappa köpte en halv älg och halva grisar och styckade oftast själva. Inga charkvaror där inte. Och mycket pasta var det inte heller, bara nångång, potatis till nästan allt. Det vill jag kunna ge mina barn! Tyvärr sätter min sjukdom och min mans jobb käppar i hjulet. Jag orkar inte alltid laga mat när han jobbar kväll utan kan då ta en pulversoppa eller färdiga köttbullar m.m Försöker laga storportioner men det försvinner då det är många matdosor och stora killarna kan äta mat tre-fyra ggr/dag ;) positivt men skulle behöva köpa lite större grytor kanske ;)
Men som sagt jag ska jobba hårdare för jag tror att det lönar sig i längden och bara jag kommer in i det och hittar enkla snabba recept och planerar bättre så borde jag få till det. Eller vad tror ni? Nån som har ett bra tips? Kanske sitter i samma situation? Dela gärna med er :)

Ta hand om varandra! Kram

I dag har vi haft en städ dag, det var evigheter sen vi städade grundligt så vi bestämde att vi skulle göra det idag. Och döm om min förvåning...det har inte regnat på hela dagen, kanon fint väder även om det inte var jättevarmt. Typiskt! 

Det var skönt att få något annat att tänka på och jag delade ut olika områden till Anders, Johannes, Gabriel & Clara. David var inte hemma. Det är så skönt med nystädat hus även om kroppen inte mår bra just nu men det är ju så och jag kan inte bara sitta och peka och tala om för alla andra. 

Det absolut värsta som hände idag var att vi glömde att gå på dop! Anders brors dotter döptes idag, snacka om skam! Vi hade båda för oss att det var i morgon och jag hade till och med lagt in en påminnelse i min telefon att det var söndag. Men det var idag och vi fick reda på det försent så det är så skamligt! Men vad kan vi göra? Jag kan inte vrida tillbaka tiden. Så nu får vi skämmas och halva släkten är nog ganska sura på oss!

Fick idag reda på att det är klart att min bästaste vän Tuija och hennes barn kommer hit på måndag! Det blir jättekul både för mig och barnen, Anders däremot får nog lite tråkigt då hennes man inte kunde komma från jobbet, men han kan ju passa upp på oss!

Hoppas att det blir lite bättre väder så vi kan hitta på någonting när dom är här.

Nu ska jag ta min trasiga värkande kropp och kasta den i ett bubbelbad så kanske jag skulle kunna få sova lite i natt. Det räcker med alla tankar som far genom huvudet. Tror inte att chocken släppt riktigt än heller. Hoppas på en mycket bättre dag i morgon, hoppas varje kväll att jag ska vakna upp utan någon smärta eller värk! 

Ta hand om varandra! Kram

Sitter här i min sorg efter olyckan och funderar på min änglason. Jag saknar honom fortfarande så det gör ont och många tycker nog att det ska vara glömt och borta. Men hur skulle jag någonsin kunna göra så? Han är ju min son! Min tredje son och min mans första barn. Det har nu gått 10.5 år, den 28 december föddes och dog min älskade son. Tänk att saknaden fortfarande värker i mitt bröst! Magen knyter sig som i en kramp och tårarna bränner bakom mina ögon.
Vi pratar mycket om honom hemma här och mina minsta barn speciellt Gabriel brukar säga: jag saknar honom mamma, jag vill att han ska få leva precis som jag! Jag med!
Att förlora ett barn är det absolut värsta jag någonsin varit med om, hade jag inte haft mina barn vet jag inte hur jag hade orkat. Men dom gav mig så mycket värme och vi blev en stark sammasvetsad familj. Min älsta som då var 8 år skrev ett brev till mig, det är det finaste jag har fått och han skrev så fint. Jag undrar om det någonsin kommer att kännas lättare?
Jag har varit med om så mycket i mitt liv, mycket som man inte "får" eller ska prata om utan bara glömma och gå vidare men jag känner att om jag ska komma vidare med mina tankar och min smärta så bör jag ta itu med allt som ligger undanstoppat så långt bak att jag inte ens kommer i håg var! Min ängels förlossning oxå. Det var en riktig mardröm, jag tyckte att allt gick så bra med värkarna och allt såg bra ut tills i slutskedet då dom upptäcker att han ligger i säte och inte kan komma ut. Det blev akut kejsarsnitt och på ett sätt var det tur. När dom klipper navelsträngen så kan han inte andas, dom jobbar med han i 20 minuter och jag vet inget men jag anade att något var helt på tok då jag inte hörde något barnskrik och ingen ville berätta vad som hänt för mig. Dom gjorde klar mig och körde ut mig innan dom berättade och det var nog då en liten bit av mitt hjärta dog. Vi blev inlagda på gyn, och vi fick ha honom hos oss så mycket vi ville och det var fruktansvärt när dom kom och hämtade honom för att köra "ner" honom... När han kom var han så kall och min man tyckte det var lite obehagligt men jag kunde inte få nog av honom och visste att jag snart var tvungen att lämna honom för alltid. Ingen visste vad som var fel, varför han inte kunde andas. Dom kunde inte ens intubera honom. Vi blev tillfrågade om vi ville ha obduktion och jag sa NEJ! Ville inte att någon skulle skära i mitt perfekta barn.Men ändrade mig efter några dagar med anledning om vi skulle vilja ha flera barn i framtiden och det var tur jag gjorde det även om det var hemskt. Vi fick reda på att han hade potters syndrom, en njursjukdom som gör att njurarna är så förstorade att lungorna inte kunde utvecklas. Han hade inte haft en chans vad dom än hade gjort, så länge navelsträngen fanns där så fick han syre. Så därför var jag glad över kejsarsnittet! Ett tecken kanske! Tänk om jag fått upp han på magen och min man skulle klippt av navelsträngen...vill inte ens tänka på hur det skulle kännas att ha dödat sitt barn mitt framför ögonen. Nu orkar jag inte mer idag, fortsätter en annan dag.

Ta hand om varandra! Kram

Nästan varje dag har vi varit i Grönland, byn i malung heter så ;) Pappa står och säljer skinnhandskar/tofflor & plånböcker mm på gågatan så vi hälsar på honom och hjälper honom lite. Barnen åker karusell och lyssnar på uppträdanden och idag var vi på bakluckeloppis. Vi fyndade lite kläder och pussel men det var inte så mycket för oss. Köpte även present till syster & Indra men eftersom hon läser bloggen så säger jag inte vad det var ;)
I morgon är sista dan på galenskapen och nu känns det faktiskt ganska skönt att det snart är över. Vi kommer nog att stanna hemma i morgon då mitt hem förfaller allt mera. Har inte dammsugit på flera dagar då all energi har gått till att orka ner till Grönland och sörja. Allting är så tungt nu och ibland känns det som om jag går i en dimma.

Jag blev glad idag när jag fick reda på att min älskade vän Tuija kommer hit nästa vecka med sina barn. Vi längtar!

Sov så gott och ta hand om varandra!
Kram

Idag fick jag ett besked som fick mig att bli alldeles knäckt. Jag kan inte förstå, vill inte förstå! Det värsta som kan hända har hänt! (skriver inga namn av respekt) Min älskade väns underbara dotter är död! Kan inte fatta att denna underbara tjej är död. Hon blev bara sjutton år och stod sin mor väldigt nära. Kan inte ens tänka mig hur föräldrar, syskon känner!? Jag förlorade ett barn, men det går inte att jämföra...han var en nyfödd bebis som jag inte ens hann lära känna men 17 år...det är min ena son. Vi fick samma år och hon var så lycklig över att få en dotter! Hon blev dödad i en olycka, hon åkte moped på väg till sommar jobbet när en bil fick vattenplaning och kör rakt in i henne. Hon hade inte en chans! Hon dog direkt. Herregud, allt känns som en saga, en löjlig saga. Vill bara att någon ska berätta för mig att det bara är påhittat och att allt är bra. Gråter, gråter som ett litet barn och tänker på allt som hon inte hann uppleva. Kan le lite när jag tänker på hur bra hon haft det och allt som hon hann uppleva. Och vilken underbar mor hon hade!!!
Jag tänker på dom hela tiden och vet inte hur jag ska hantera det riktigt och inser att dom måste vara i avgrunden just nu, herregud vilken förlust för så många människor! Jag har talat om att jag finns här om dom behöver mig och att jag tänker på dom! Det är det absolut minsta jag kan göra just nu. Vi sörjer....och det tar nog ett tag innan jag kan börja lita på livet igen!

Var rädda om varandra! Kram

Nu är det sängen...vi har haft en riktig toppenkväll tillsammans! Det var längesen vi hade tjejkväll. Vi hann med 3 filmer (En svärson på halsen, Michael & Clueless) och såklart olika Robert Gustavsson sketcher ;) Alla filmer brukade vi titta på "förr. haha vi är ju jättegamla. Älskar att umgås med syster och vi pratade åt och drack :) Jag drack bara hallonsoda :( pga medicinerna...har inte druckit på 4 år och jag saknar det inte så värst mycket. Smakade lite ;) Nu hoppas jag att jag får sova i natt utan smärta i Indras härliga säng. Har aldrig sovit i syrrans hus med hennes spöken heller så vi får väl se :)
Ha det så bra! Kram

Sitter hos min älskade syster och tittar på film :) packat tandborsten och pyamasen,täcket och kudden! Vi började med "En svärson på halsen" och nu tittar vi på "Michael" kör gamla godingar :) och käkar ost och kex och frukter av alla slag.

Sov så gott! Kram